Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 15 januari 2018

Grön infrastruktur hotar inte äganderätten

Naturvårdsverket ser äganderätten som en viktig utgångspunkt och verkar inte för några förändringar i grundlagen. Det skriver Claes Svedlindh, Naturvårdsverket, i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Katarina Johnsson och Lars-Johan Lander, LRF, uttrycker i ett debattinlägg oro för att det pågående arbetet med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur ska innebära statlig planering av markanvändningen. Naturvårdsverket vill mot bakgrund av inlägget betona att vi ser äganderätten som en viktig utgångspunkt och att dialogen med markägarna är en förutsättning för att lyckas.

Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar både till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Arbetet innebär ett delvis nytt perspektiv och nya arbetssätt som i större utsträckning än hittills ser till helheten i landskapet.

Naturvårdsverket vill betona att vi ser äganderätten som en viktig utgångspunkt och vi verkar inte för några förändringar i grundlagen. Arbetet med grön infrastruktur innebär heller ingen formell planering av markanvändningen, utan ska ses som en satsning för att öka och tillgängliggöra kunskap om ekologiska samband i landskapet.

Sådan kunskap efterfrågas i flera viktiga samhällsprocesser, bland annat i planeringen av bebyggelse, infrastruktur och naturvård. Satsningen på grön infrastruktur, som har bedrivits genom en rad uppdrag från olika regeringar sedan 2011, innebär inga förändringar av markägares rättigheter och skyldigheter.

Den svenska politiken för miljöhänsyn i jord- och skogsbruk bygger på frihet under ansvar. De kunskapsunderlag som tas fram om den regionala gröna infrastrukturen är ett stöd som kan ge olika aktörer i landskapet, däribland privata markägare, bättre förutsättningar att planera och prioritera åtgärder utifrån sina respektive verksamheter, förutsättningar och ambitioner.

Arbetet med grön infrastruktur bygger på delaktighet. För att lyckas behöver olika aktörer i landskapet arbeta tillsammans. Goda exempel i den andan finns bland annat i arbetet med biosfärsområden, modellskogar och arbetet med gemensamma målbilder för miljöhänsyn i skogsbruket. Dialogen kring handlingsplanerna för grön infrastruktur förs i huvudsak regionalt, där många länsstyrelser redan nu etablerat arbetsgrupper och referensgrupper med representation från större markägare och markägarorganisationer. Framgångsrik landskapssamverkan kräver långsiktigt arbete, där är de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur bara ett steg på vägen.

Vi på Naturvårdsverket är övertygade om att vägen framåt för en fungerande grön infrastruktur för djur, växter och människor går via konstruktiv dialog mellan myndigheter och landskapets många olika aktörer, där markägarna är en självklar och viktig grupp. Vi välkomnar att LRF och andra markägarorganisationer bidrar i arbetet.

Claes Svedlindh

Chef Naturavdelningen på Naturvårdsverket

LÄS MER: Grön infrastruktur är djupt oroande

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen