Hästnäringen behöver moderna skatteregler
Det är dags för en genomgripande översyn av den skattelagstiftning som berör hästnäringen. Och den måste ha hästen och dess brukare i fokus, skriver Per Åsling (C).
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Hästnäringens utveckling och den bredd som finns idag innebär att det finns behov av en bred översyn av ett antal regelverk som verksamma inom näringen berörs av. Omfattande skatteregler som träffar hästnäringen behöver en genomgripande översyn. Regelverken måste vara utformade i linje med hur modern hästnäring bedrivs.
Hästens betydelse i Sverige har förändrats från att ha varit ett nödvändigt hjälpmedel i jord- och skogsbruk och armén, till att numera främst berika människors liv genom sport, fritid, motion och rekreation. Hästen används inom många olika områden och enligt uppgift finns det över 350 000 hästar i landet, varav drygt 20 procent travhästar och resterande ridhästar.
Hästsektorn totalt omsätter över 30 miljarder och ger såklart även upphov till spridningseffekter på stora belopp. Man räknar med att näringen sysselsätter runt 17 000 helårstjänster, men antalet individer år så klart långt större eftersom många är deltidsarbetande i sektorn.
Hästnäringen har under de senaste årtiondena blivit allt viktigare för våra öppna landskap. Hästen spelar en stor roll för både företagande inom de gröna näringarna och rekreation, där båda delarna är viktiga för det svenska samhället. Sveriges hästföretagande är den femte största produktionsgrenen inom de gröna näringarna. Hästen som fritidssysselsättning utgör en viktig mötesplats och koppling mellan stad och land. Den svenska hästuppfödningen står för både ett öppet landskap och företagande som är kopplat till hästnäringen, vilket möjliggör att människor kan utöva sport, erbjudas friskvård och ta del av upplevelsebaserade aktiviteter.
Det finns dock en problematik i att hästnäringen idag inte har samma acceptans som andra gröna näringar. Hästen likställs inte med andra djur inom lantbruket, vilket visar sig i regler och myndighetstolkningar där hästen särbehandlas. Med ett ökat antal hästar, fler individer engagerade inom sektorn och olika syften med att äga eller i olika former rida eller köra hästar, berörs alltfler av skattelagstiftningen och dess konsekvenser rörande hästverksamhet. Gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är en av de mest frekventa hästfrågorna.
Det har under en lång tid funnits behov av en bred översyn av skattelagstiftningen som berör hästnäringen i allmänhet. Ett exempel i närtid är otydlighet i lagstiftningen kring vad som ska anses vara privat verksamhet och näringsverksamhet. Bland annat handlar det om hur prispengar ska beskattas och att företagare som bara bedriver tävlingsverksamhet inte omfattas av momssystemet. Att den svenska travsporten är världsledande beror på att det funnits tydliga spelregler i de viktigaste frågorna, otydlighet i skattefrågor riskerar att få stora effekter. Det är dags för en genomgripande översyn med hästen och dess brukare i fokus.
Per Åsling, riksdagsledamot Centerpartiet, skattepolitisk talesperson
LÄS MER: ”Ta hästnäringen på allvar – den är mer än ett nöje”LÄS MER: Slå inte undan benen för svensk hästnäring
Kommentarer
Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.