Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 16 juni 2018

”Högsta prioritet är förenkling och att stöd ska betalas ut i tid”

De försenade stödutbetalningarna är något som vi verkligen beklagar. Men det har inte påverkat hur vi har uppfyllt de krav som ställs på oss som myndighet. Det skriver Christina Nordin, Jordbruksverket, i en debattreplik.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Marie Henningsson

Jag är medveten om att tvärvillkoren är en källa till oro hos många av Sveriges lantbrukare och jag beklagar verkligen att det ska behöva vara så. Reglerna är inte enkla. Även om det inte märks så arbetar vi ständigt för förenklingar i våra kontakter med EU-kommissionen och i vårt samarbete med andra medlemsstater.

Vi har löpande lämnat in förslag och initierat diskussioner om förenklingar på tvärvillkorsområdet, och vi fortsätter att fokusera på detta i arbetet inför kommande CAP.

När det gäller tvärvillkorsavdrag enligt den gemensamma jordbrukspolitikens regler är det förvaltningsrättslig lagstiftning som gäller, det vill säga den lagstiftning som bland annat gäller för frågor som berör myndigheter.

När det gäller tvärvillkoren handlar det alltså inte om att lantbrukaren misstänks för något brottsligt. Avdraget är inte av straffrättslig art och begreppet skuld måste inte fastställas för att göra tvärvillkorsavdrag. Det har vi fått bekräftat av både EU-kommissionen och EU-domstolen.

Tvärvillkorsavdragen är en del av systemet för jordbrukarstöd och det är något man som lantbrukare måste känna till när man söker stöd. En förutsättning för att få alla pengar är att man följer tvärvillkoren på samma sätt som man måste följa andra stödvillkor.

När CAP-reformen för åren 2014-2020 trädde i kraft innebar det många förändringar i de olika stöden, vilket krävde bland annat nya IT-system. Jordbruksverket gjorde prioriteringen att det viktigaste var att säkerställa att jordbrukarna fick stöden utbetalda. Det innebar att tvärvillkorsbesluten 2015-2016 blev kraftigt försenade och beslutades först nyligen.

Denna försening är något som vi verkligen beklagar. Men det har inte påverkat hur vi beräknar själva tvärvillkorsavdragen eller hur vi har uppfyllt de krav som ställs på oss som myndighet. Beräkningen av tvärvillkorsavdragen baserar vi på de principer som finns i EU-förordningarna och de riktlinjer som vi har fått från EU-kommissionen.

Det gäller också för hur Länsstyrelsen genomför sina kontroller och vad kontrollrapporten ska innehålla.

De extra tvärvillkoren är en del av det gamla landsbygdsprogrammet. De håller på att fasas ut sedan 2015 och är en typ av villkor för gamla miljöersättningar som lantbrukarna fortfarande sökt utbetalning för. De kallas för tvärvillkor eftersom de påminner om vanliga tvärvillkor men det är viktigt att påpeka att de inte ingår i samma regelverk.

Jag beklagar verkligen att vi inte har kunnat göra tvärvillkorsavdragen i tid och jag kommer att göra allt jag kan för att inte det ska upprepas i nästa reformperiod. Jag kan inte lova att arbetet med tvärvillkoren blir enklare framöver, hur lätta eller svåra de blir att administrera och efterleva hänger på hur EU och politikerna agerar. Det jag kan lova är att det är min högsta prioritet, att både betala ut stöd i tid och att jobba för att det ska bli enklare.

Christina Nordin,

Generaldirektör Jordbruksverket

LÄS MER: ”Stoppa oskäliga tvärvillkorsavdrag”

Relaterade artiklar

Till toppen