Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 19 augusti

”Jordbruket kan lära av fordonsbranschen”

Det är dags att ta fram beräkningar på hur mycket koldioxid det "kostar" att producera till exempel en liter havremjölk jämfört med en liter komjölk, tycker debattören.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: simazoran

Debatten om animalisk kontra vegetarisk kost och dess påverkan på miljön har ofta varit både högljudd och hätsk, med pekpinnar och pajkastning, både bland företag och enskilda individer. Diverse ”fakta”, både relevant och mindre sammanhängande, har lagts fram, ofta med vinklad enligt egna intressen.

För att få till en vettig diskussion, behövs en plattform, som alla kan enas kring som utgångspunkt, nämligen att alla människor behöver livsmedel. Det kan faktiskt ingen bestrida.

För mig är livsmedel energikälla. De ska tillföra min kropp de ämnen som den behöver för att fungera. Kolhydrater, proteiner, mineraler, spårämnen, vitaminer med mera – bränsle för att själva kroppen som mekanism ska fungera.

Se livsmedel som detta bränsle och jämför tillvägagångssättet med till exempel fordonsindustrin. Den har tydliga riktlinjer. Fossilutsläppen måste minska och över tid helt fasas ut. Biltillverkarna och bränsleproducenter tar hela tiden fram nya tekniska lösningar, som blir allt bättre och renare. Helt olika tekniker, som i sig inte kan jämföras.

Därför använder sig fordonsbranschen av begreppet koldioxidekvivalenter per megajoule (CO2e/MJ), alltså mängden koldioxid, som skapas av bränslets tillverkning och fordonets utsläpp, i förhållande till nyttiggjord energi. Till exempel bensinens påverkan både i produktionsledet och i förbrukarledet, jämfört med till exempel elektriciteten i produktionsledet (vattenkraft eller kolkraft) och elbilens utsläpp.

Jag har tidigare efterlyst denna typ av beräkning även inom jordbruket, alltså hur mycket koldioxid det ”kostar” att producera till exempel en liter havremjölk jämfört med en liter komjölk.

Eller en sojabiff tillverkade av importerad soja jämfört med en svensk nötfärsbiff, i förhållande till den mängd energi det tillför som livsmedel. Det skulle bli verklig, påvisbar fakta, som gemene person kan ta ställning till direkt vid sina inköp. Både data och experter som kan ta fram beräkningsmodeller finns. När ska det bli verklighet?

Oliver Nause,

Vara

LÄS MER: ”Slopa de onödiga inkomststöden”LÄS MER: ”Jag känner ingen bondeskam”

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen