Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 13 maj 2016

Klimatsmart med fler kor i Norrland

Sverige och svenska bönder har världens mest klimatsmarta kor och de allra smartaste finns i Norrland. Tyvärr minskar korna och åkerarealen när det från både ekonomisk och klimatmässig synpunkt vore smartare om det var tvärtom!

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Laurent Renault

Våra mjölkkor har hög produktion, vilket ger låga underhållskostnader per kilo mjölk för både bonde och klimat, låg sjuklighet och låg antibiotikaförbrukning. Att lägga ner svensk mjölkproduktion och flagga ut den till andra länder vore kontraproduktivt från klimatsynpunkt och oklokt för svensk livsmedelsförsörjning. Dessutom skulle det bidra globalt till ökad resistensutveckling av bakterier. Svenska mjölk- och köttbönder lever redan upp till WHO: s plan för minskad antibiotikaresistens; det är inte alla som gör det.

På många ställen på vår planet är det från klimatsynpunkt bättre att beskoga jordbruksmark än att omvandla skog till jordbruksmark. Växande träd inlagrar ju växthusgasen koldioxid och uthålligt skogsbruk producerar ved och virke som ersätter fossila bränslen och material, exempelvis betong, förknippade med stora utsläpp av växthusgaser. Men på många ställen i Norrland är det från klimatsynpunkt tvärt om bättre att ha öppen mark för matproduktion än skog. Orsaken är att snön reflekterar huvuddelen av den inkommande solenergin (albedot) när den öppna jordbruksmarken är täckt av snö. Om det i stället är skog på marken skyms den ljusa snön av mörkare trädkronor varför strålningen återkastas mycket mindre och huvuddelen av den inkommande solenergin bidrar istället till att värma upp marken och luften.

Det vore därför angeläget att utreda om nyodling av åker- och betesmark skulle kunna göra det möjligt att bygga upp ekonomiskt hållbara nötkreatursföretag för mjölk- och köttproduktion på fler ställen än i kustlandet i Norrland.

Utifrån internationell forskning som beaktat både kolinlagring i växande träd och albedot kan man dra följande slutsatser: Från klimatsynpunkt är det bättre med öppen jordbruksmark i områden där marken är snötäckt en stor del av året. I varmare områden där marken sällan eller aldrig är snötäckt, och träden dessutom växer fortare, är skog bättre från klimatsynpunkt. Då norrländska kor, tack vare sin globalt sett höga avkastning, har små utsläpp av växthusgaser per kilo mjölk är slutsatsen att norrländsk mjölk är den klimatmässigt bästa mjölk man kan tänka sig. Mjölkproduktionen i övriga delar av Sverige kommer god tvåa.

Torkel Ekman, Karl-Ivar Kumm och Margareta Emanuelson

Forskare vid SLU

Till toppen