Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 23 september 2016

Krav på kollektivavtal utestänger familjejordbruk

Socialdemokraterna proposition om offentlig upphandling innebär i praktiken att alla företag som vill delta i en upphandling ska ha tecknat kollektivavtal, även familjejordbruk, skriver Emil Källström, C.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Ann Lindén

Senaste veckorna har Socialdemokraterna – inte minst civilminister Ardalan Shekarabi – hävdat att deras proposition om offentlig upphandling ska ordna mer eller mindre alla problem på arbetsmarknaden.

Shekarabi brukar kalla det ”schyssta villkor i offentliga upphandlingar”.

Tyvärr stämmer det väldigt illa med vad man föreslår. Propositionen som regeringen överlämnat till riksdagen har flera uppenbara problem. Förslaget kommer i praktiken att innebära att alla företag som vill delta i en upphandling ska ha tecknat kollektivavtal. Till och med familjejordbruk kommer med den tekniska utformningen av lagen att behöva teckna kollektivavtal för att delta i en upphandling. Detta eftersom även underleverantörer till en leverantör måste uppfylla de villkor som en myndighet ställer upp om arbetsrättsliga krav.

Om en kommunal skola vill upphandla mat via en grossist förutsätts såväl grossist som det jordbruk som sålt matvarorna till grossisten uppfylla villkoren för kollektivavtal.

Konsekvensen blir att ett familjejordbruk inte längre tillåts bestämma över vare sig lön, semester eller arbetstid. Därmed tappar familjeföretagen möjligheten att fatta egna beslut om vad som passar familjen bäst.

För att familjejordbruket ska kunna visa att de uppfyller villkoren enligt kollektivavtal återstår att faktiskt teckna ett avtal. Det blir som ett indirekt tvång om företaget vill vara en leverantör i en upphandling. Detta kommer leda till att en stor mängd företag exkluderas från upphandlingsmarknaden där tusentals myndigheter och enheter årligen upphandlar för cirka 600 miljarder.

”Schyssta villkor” blir med andra ord en omskrivning av att regeringen med tvång vill få familjejordbruk i kollektivavtal och öka fackens makt över jordbruken.

Desto mer problematiskt blir det att regeringens förslag går rakt emot det EU-direktiv som syftar till att underlätta för småföretag att delta i offentliga upphandlingar. Med en lagstiftning av den här sorten stängs drygt sex av tio företag ute från upphandling och den byråkratiska bördan ökar rejält när företag ska förhålla sig till omkring 700 kollektivavtal.

Centerpartiet är av den motsatta åsikten. Småföretagare, som familjejordbruk, bör på egen hand kunna styra hur verksamheten bäst drivs. Istället för att stänga ute stora mängder svenska företag från upphandlingsmarknaden behövs det tvärtom förändringar för att fler ska kunna vara med i upphandlingsprocesserna.

Att småföretagen har affärsmöjligheter och kan växa är en nyckelfråga för att hela landet ska kunna utvecklas. Därför kommer vi att göra allt i vår makt för att det här förslaget aldrig blir verklighet.

Emil Källström

Ekonomiskpolitisk talesperson, Centerpartiet

Till toppen