Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 1 april 2018

Kulturmiljöer amputeras när dammar rivs

"Vi vill att staten genom Naturvårdsverket fokuserar på att lyfta en intressant och komplex natur- och kulturmiljö", skriver Marcus Drotz, enhetschef för Publikenheten på Örebro Läns Museum och Lars Petersson biträdande enhetschef på Kunskapsenheten, Örebro Läns Museum, i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Mostphotos

Hur kan en konsult på Naturvårdsverkets (NV) uppdrag skriva hundratals sidor om biologisk mångfald utan att lika ivrigt eftersträva att förstå en damm i ett kulturhistoriskt perspektiv? Underlaget syftar till att utreda hur en ombyggnad/utrivning av en damm vid Järle kvarn i Nora kommun kan göras. Det är ett bra underlag med fokus på regleringsmöjligheter, fiskvandring och dämningspåverkan i reservatet. Landskapet, kulturmiljön och omgivande boendemiljöer beskrivs minimalt. Det är uppenbart att helhetssyn saknas och ingen hänsyn tas till kulturmiljön.

Kulturarvet behövs för att förstå samhällsutmaningarna. Kulturmiljöer är, precis som naturmiljöer, komplexa. I detta fall ingår inte bara dammen, utan byggnader, fornlämningar och det av människan skapade landskapet i helheten. Järle är en av de få kvarvarande dammarna i Noraskogs bergslag med dokumenterade verksamheter från i alla fall 1200-talet. Miljön i Järle är av stor betydelse för att kunna berätta om inte bara Noras eller länets historia utan hela Sveriges.

En utrivning av dammen innebär en amputation av kulturmiljön och ödeläggelse av historiska och estetiska upplevelsevärden i området. Det blir svårt att ge en sammanhängande bild av de verksamheter som bedrivits under hundratals år. Tas kulturarvet bort är det borta för alltid. Att med skyltar eller andra informationsbärare berätta om det som utplånats är ganska poänglöst.

I NV:s matematiska analys som väljer utrivningsomfattning ges endast en variabel till kulturmiljön, ingen variabel fångar förändring i områdets kulturhistoriska eller sociala värden. Detta antyder ett metodfel, en avsaknad av kunskap och vilja att ha en helhetssyn på området. Kulturmiljön har därmed ingen möjlighet att värderas likvärdigt naturmiljön.

Vi tvingas göra tolkningen att NV vill slippa dammansvaret. Vi vill att staten genom NV istället fokuserar på att lyfta en intressant och komplex natur- och kulturmiljö. Det är ett naturreservat som grundats i lika hög grad på kulturmiljövärden, ett riksintresse för kulturmiljön, ett nationellt särskilt värdefullt kulturvatten och ett friluftsområde med höga biologiska värden.

2012 ratificerades den europeiska landskapskonventionen i Sverige. En konvention och ett redskap som ska ge tyngd åt de mjukare värdena i landskapet, med människan i centrum. När det gäller vattenmiljö och vattenkraft innebär det att människor som bor och verkar i och nära kulturmiljöanläggningar ges en starkare röst. Tyvärr verkar dock konvention oftast glöms bort i NV:s analyser.

Den 9 mars slöts en blocköverskridande uppgörelse om svensk vattenkraft. Lagförslaget innebär att även vattenkraftens lokala nyttor och betydelse för kulturmiljön ges en stärkt ställning i de enskilda prövningarna. Med anledning av detta bör pågående processer stoppas och omprövas, inte minst i Järle.

Marcus Drotz

Enhetschef Publikenheten, Örebro Läns Museum

Lars Petersson

Biträdande enhetschef, Kunskapsenheten, Örebro Läns Museum

LÄS OCKSÅ: ”Strömmande vatten äger man inte”

Relaterade artiklar

Till toppen