Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 13 maj 2016

Låg kvalitet i vetenskapligt arbete bakom klimatlarm

I februari kom ett larm om att vi måste rejält sänka konsumtionen av nötkött och mjölkprodukter i Sverige och EU för att klara klimatmålen. Underlaget var en vetenskaplig artikel av Bryngelsson, Wirsenius, Hedenus och Sonesson (Food Policy 59;152164). Författarna undersöker kostens betydelse för att klara EUs klimatmål.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Bild 1/2 FOTO: KERSTIN WAURICK
Bild 2/2 FOTO: Linda Grimstedt

Ett huvudmoment i analysen är en trendframskrivning från konsumtionen av olika livsmedel 1960-2013, till en bedömd konsumtion år 2050. Avgörande för artikelns resultat är en dramatisk ökning i konsumtionen av nötkött som författarna finner från 18 till 29 kilo per person, varav hela ökningen ligger på kött med ursprung från andra kor än mjölkkor.

Offentliga datakällor från Jordbrukverket och FAOstat visar följande. Den förväntade ökningen av konsumtionen av nötkött i Sverige från 2013 till 2050 är knappt 2 kilo och ej 11 som författarna fann. Det finns ingen grund att tro att ökningen enbart skulle ligga på nötkött från andra kor än mjölkkor. Med detta faller 90 procent bort av den ökning som författarna menar sig ha funnit i utsläppen av växthusgaser till år 2050 på grund av vår ökande konsumtion av nötkött. Inom EU är trenden att konsumtionen av nötkött minskar till 8 kilo per person 2050. Dessa 8 kilo är rejält mycket mindre än de 18 kilo som vi i Sverige nu konsumerar, ännu mindre i förhållande till de 29 som författarna beräknar för år 2050. Detta var resultat av författarnas analys och därmed deras utgångspunkt för att diskutera klimatpolicies på EU-nivå rörande kosten.

Hur dessa forskare från en egentligen simpel uppgift vad gäller statistisk analys kan landa så fel, är i sig en viktig fråga att besvara. Att vare sig den tidskrift som publicerat artikeln, svenska journalister som förmedlat och spridit resultaten, Naturvårdsverket, Jordbruksverket eller FNs klimatpanel som lutar sig mot dessa resultat och andra från samma forskargrupp ej uppmärksammat dessa brister är förvånande och skrämmande. Det är också bekymmersamt att Energimyndigheten, som finansierat denna forskning, ser detta som ett värdefullt svenskt kunskapsbidrag i internationella klimatförhandlingar.

Vad detta handlar om är att via vetenskapligt svaga analyser förmedla ett budskap om idisslare som ett hållbarhetsproblem. Från detta drivs en argumentation om så höga skatter och andra åtgärder, att lönsamheten trycks ned så långt i den ekonomiskt viktigaste delen av svenskt och globalt jordbruk, att upp till 70 procent av global jordbruksmark ställs om från att producera mat till människor via i grunden hållbara metoder (systemet har provats och visat sig fungera under cirka 10 000 år) till att producera energi till maskiner. Det bästa scenariot enligt författarna är att alla i Sverige och i EU till år 2050 ställer om till vegankost. Detta förslag innebär för det svenska systemet, att så mycket mark frigörs att 4,5 miljoner hektar skulle planteras med gran. Vi har för närvarande 3 miljoner hektar jordbruksmark!

Författarnas felaktiga analyser påverkar klimatpolicies angående idisslare i Sverige, EU och globalt. Detta är oacceptabelt!

Stefan Hellstrand Teknologie doktor, Energi- och miljöteknik

Sten Ebbersten Professor emeritus, Odlingssystem

 

LÄS MER:

"Forskarna brister i sitt uppdrag"

Till toppen