Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 juni

Landsbygdens utveckling bromsas av domstolar

Under en längre tid har landsbygden förändrats till det sämre – den behöver nu lyftas fram och bli delaktig i samhällsutvecklingen, säger debattören Åke Örjes.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Landsbygden bör göras mer delaktig i utvecklingen, anser debattören.
Landsbygden bör göras mer delaktig i utvecklingen, anser debattören.

I Land Lantbruk framfördes nyligen behovet av att slå vakt om åkermarken. Miljöbalkens text åberopas; ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen”. Vad som är brukningsvärd jordbruksmark har i flera sammanhang getts en tolkning som starkt kan ifrågasättas.

Ska hela Sverige leva måste landsbygden och dess byar lyftas fram och bli delaktiga i samhällsutvecklingen.

Möjligheterna att utifrån människornas frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden i en tilltalande och hållbar livsmiljö för framtiden ligger i kommunernas ansvar för samhällsplanering. Plan- och bygglagen är styrande för den uppgiften, men utformad för att i huvudsak tillgodose utveckling av stadsliknande centralorter.

Genom att utveckla både centralorten och landsorten blir kommunen mindre sårbar vid olika krissituationer.

Landsbygden har förändrats negativt under en längre tid. Jordbruken blir större och färre. Mindre jordbruksfastigheter övergår till enbart bostadsfastigheter med en åldrad befolkning. Ungdomarna tvingas flytta eftersom det saknas bostäder i deras invanda miljö.

För att underlätta kommunernas satsning på landsbygden behöver Plan- och bygglagen kompletteras och anpassas till landsbygdens förutsättningar. Att i dag upprätta en detaljplan i landsbygdsmiljö är ett dråpslag mot aktivt jordbruk med tanke på de förordningar och föreskrifter som hör samman med detaljplaner för bostadsändamål.

Landsbygden, med en kulturmiljö av skiftande karaktär, kräver en starkare lokal förankring av villkoren för förändringar och byggande. Genom dialog med ortens befolkning ska samhällstjänster och allmännyttig verksamhet kunna utvecklas och tillföras orten under enklare former. Till exempel äldreanpassade lägenheter avsedda för ortens befolkning, barnomsorg och en skolstart i landsbygdsmiljön.

Miljöbalkens uppgift är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras en hälsosam och god miljö, samt att förändringar och brukandet av naturen kräver ett ansvar för att naturen förvaltas väl. Marken ska i första hand nyttjas till sådant som innebär en från allmän synpunkt god hushållning.

Lagen framstår som en styrning mot att bevara gårdagens förhållanden och därmed motverka en framåtsträvande utveckling anpassad till dagens och morgondagens förutsättningar och visioner. Markens betydelse har i verkligheten olika värde beroende på vad den ska användas till, och var i landet den är belägen.

Ytor omgärdade av bebyggelse och andra aktiviteter än jordbruk, som fallet är i många byar framför allt i Region Dalarna, är betydelsefulla vid en utveckling av landsbygden och betydligt mer lämpade för bebyggelse än att öppna nya exploateringsområden skilda från den etablerade bebyggelsen och i nära anslutning till större jordbruksenheter.

Mark- och miljööverdomstolen måste ges andra direktiv för prövning av byggärenden på landsbygden. I dag framstår Miljöbalken som styrande för uppgiften i stället för Plan- och bygglagen. Tyvärr är det vad som sker i de bedömningar som mark- och miljödomstolarna gör då ärenden kommer upp till prövning.

Synnerligen anmärkningsvärt är hur brukningsvärd jordbruksmark bedöms. Marker av mindre storlek insprängda i bebyggelsen och som ägarna och brukarna bedömer som sekundära marker och avstår från att utnyttja för jordbruksproduktionen, lyfter mark- och miljödomstolen upp till brukningsvärda enheter och stoppar en lokal samhällsutveckling som innebär ett hållbarare samhälle.

Att hålla landsbygden levande och ta tillvara dess värden framstår för mig som en från allmän synpunkt god hushållning.

Åke Örjes

Landsbygdsförespråkare

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen