Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 29 december 2021

Läsningen en väg in i samhället

Vi har inte läst tidningen under alla 50 åren, men genom Land har vi lärt oss mycket om det svenska samhället, skriver Maymará Aristoy.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Genom Land har vi lärt oss mycket om Sverige, skriver Maymará Aristoy.
Genom Land har vi lärt oss mycket om Sverige, skriver Maymará Aristoy. FOTO: Mats P Ostelius

Vi har läst tidningen från och till sedan 1979. Jag kom till Sverige 1977 som flykting, och genom en kursare på sjuksköterskeutbildningen fick jag semestra på hennes föräldrars skogsgård i Småland. Det blev en relation för livet.

Vi har delat glädje och sorg under alla de år som vi känt varandra. Senare fick jag familj och mina barn fick någon form av far- och morföräldrar genom det äldre par som ägde skogen. Det var då vi började läsa tidningen Land och vi lärde oss mycket om det svenska samhället, historia, ekonomi, traditioner och värderingar.

Efter en tid började tidningen att även att dimpa ner i vår brevlåda i Lund. Vi hade inte prenumererat på den, men vi anade vilka som hade tagit prenumerationen åt oss. Vi fortsatte sedan själva att prenumerera några år.

I dag när vi besöker sonen i Norrland, återupptäcker vi tidningen eftersom han är prenumerant. Vi läser varenda artikel.

Vi har inte läst tidningen under alla 50 åren, men vi kom ganska tidigt i kontakt med tidningen och tack vare underbara personer som välkomnade oss på alla sätt och delade med sig till oss. Och inte minst visade oss det som de tyckte att det var värt att lära, det vill säga att läsa tidningen Land.

Maymará Aristoy, Lund

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen