Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 3 mars

Låt dryckerna dra igång Sverige efter pandemin

Sveriges spännande och unika drycker skulle kunna vara det tillväxtlokomotiv som lockar turisterna tillbaka till efter pandemin, skriver en lång rad företrädare för dryckesbranschen.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Staten bör ta fasta på dryckesbranschens roll som motor i besöksnäringen, skriver debattörerna.
Staten bör ta fasta på dryckesbranschens roll som motor i besöksnäringen, skriver debattörerna. FOTO: Istock

Att pandemin slår hårt mot restaurangnäringen är välkänt. Men bakom restaurangerna drabbas också många fler, bland dessa många dryckesproducenter i Sverige som gör drycker av inhemska råvaror. Ibland missar man att tänka på dem som en helhet och det kan till och med gälla för många företagare inom branschen. Klart är i alla fall att dryckesbranschen på senaste decenniet varit ett ostoppbart tillväxtlokomotiv i så väl stad som på landsbygd. Och det vill inte säga lite. Överallt har det börjat pressas, jästs och buteljerats.

Allra mest remarkabel är utvecklingen av mikrobryggerier – idag mer än 500 till antalet, men utvecklingen är mycket bredare än så och innefattar också företag som tillverkar allt från mineralvatten och must till cider, vin och sprit. Branschen har också vädrat morgonluft. Producenterna av alkoholhaltiga drycker håller tummarna för en möjlig gårdsförsäljning framöver. Och alla upplever ett kraftigt växande intresse för sina produkter – ett intresse som till stor del kanaliserats via restaurang, café och andra serveringsställen – ställen som nu till största delen är stängda i coronans tecken. Däremot har dryckerna bara i oerhört liten grad kanaliserats genom den handel som ser som sin huvuduppgift att med ett likriktat och totalstandardiserat utbud mota bort lokala initiativ snarare än att öppna upp världen för dessa.

Besöksnäringen är en annan bransch som drabbats hårt av pandemin. När restriktionerna framöver lyfts kommer resandet åter att komma igång. Vi vet då att många kommer styra kosan till exempel till Skottland, Mosel och Normandie. Motiven för sådana resor är inte haggis, sauerkraut och sniglar utan whisky, vin och cider.

Det är en insikt som svenska staten och stora delar av restaurangbranschen dock helt missat. Men inför återöppnandet av Sverige är det hög tid att inse den oerhört centrala roll dryckerna har som dragare i besöksnäringen. Och då handlar det så klart inte om att locka kontinentala turister till Sverige med hjälp av sydeuropeiska viner – utan att locka dem med hjälp av drycker formade av den svenska kulturen.Det ligger också helt i linje med vad Systembolagets VD Magdalena Gerger häromdagen sade i Aftonbladet: ”Trenden med fokus på dyrare drycker av högre kvalitet gagnar alla. Det gör att dryckens egenskaper och matchning med maten blir det viktiga, snarare än dryckens alkoholhalt.”

Dryckesbranschen skulle vara i behov av ett riktat storskaligt coronastöd, men vi förstår att det finns utmaningar på många plan med ett sådant stöd, till exempel vad det gäller gränsdragningar. Men inför återstarten av Sverige vill vi att staten tar fasta på dryckesbranschens roll som motor i besöksnäringen. Vi föreslår därför inrättandet av ett tvärvetenskapligt institut för forskning, innovation och utbildning kring drycker.

Framför oss ser vi en verksamhet som tillhandahåller processutrustning, förpackningslinjer, laboratorier och undervisningslokaler och bemannat med experter inom flera olika områden: odling, förädling, kemi, sensorik, processteknik, förpackningsteknik, innovation, företagsutveckling, turismkunskap med mera. Samla landets skarpaste hjärnor på en plats och korsbefrukta de urstarka svenska specialiteterna: rent vatten, annorlunda fruktsorter, midnattssolmogna söta bär, mjölk i absolut kvalitetsmässig världsklass, en spännande kulturhistoria, en världsledande förpackningsindustri (såväl inom till exempel papper som glas) och dryckeskunskap.

Här kan råvaror undersökas, recept utvecklas, nya förpackningslösningar testas och marknadsstrategier slipas. Genom att samförlägga utbildning av sommelierer till denna utvecklingshubb kan dessa också från källan få en direkt kontakt till dryckesproducenterna och lära sig deras historier så att sommeliererna kan ta rollen att guida besökare till vårt svar på frågan varför man ska åka till Sverige: För våra spännande och unika dryckers skull!

Anders Öhman, dryckesutbildare, Claes Wernerson, lantmästare och dryckesproducent, Johan Thorslund, tunnbindarmästare, Johan Swahn, smakforskare, Murat ”Murre” Sofrakis, vinodlare, Janne Schaffer, kulturarbetare, Paulina Rytkönen, universitetslektor, Lena Ryberg-Ericsson, äppelodlare och dryckesproducent, Martin Ragnar, forskare och författare, Kenneth M Persson, professor och forskningschef, Matilda Nyström, sommelier och köksarkitekt, Marianne Magnusson, kustbevakare och fd köksmästare, Hannes van Lunteren, affärsutvecklare, Cissi Lingerud, innovation manager, Kajsa Leander, VD Berga bruk musteri och äppelodling, Erika Lagerbielke, designer och professor vid Linnéuniversitetet, Anna-Karin Karlsson, agronom och hållbarhetsdirektör, Jan-Anders Jarebrand, dryckesmästare och Michelinstjärnkrogsleverantör, Stefan Eriksson, Årets Kock 2005, Lena Engelmark Embertsén, kemiingenjör och smakfinnare och Jens Dolk, krögare. Samtliga är ledamöter av Svenska Dryckesakademien.

LÄS MER: Bryggeriboomen bubblar vidareLÄS MER: ”Det enda landet i EU som inte tillåter gårdsförsäljning av alkohol”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen