Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 22 september

Livsmedelsverkets dieter kan orsaka svält

Kunskapen om lantbruket är alldeles för svag när Livsmedelsverket utformar nya näringsrekommendationer, skriver Stefan Hellstrand och varnar för hotande svält.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Livsmedelsverket sätter nu ett fullskaleexperiment för svenskt jordbruk och matförsörjning, där de samhälleliga riskerna är stora, tycker debattören.
Livsmedelsverket sätter nu ett fullskaleexperiment för svenskt jordbruk och matförsörjning, där de samhälleliga riskerna är stora, tycker debattören. FOTO: Mostphotos

Livsmedelsverket har svarat på min debattartikel i Land Lantbruk nr 37/2021. Jag ifrågasatte förnuftet i processen för att i Nordiska näringsrekommendationer 2022, (NNR 2022) också integrera hållbarhet. Livsmedelsverkets replik kommenterar dock inte vad jag för fram i min artikel. Kärnan i verkets replik är ”Arbetet sker på strikt vetenskaplig grund”.

Hade jag haft allvarliga bristerhade Livsmedelsverket lätt kunnat visa det. De väljer att lämna innehållet åt sidan. Det är ett kvitto på att kritiken är välgrundad: Livsmedelsverket vill ge läsarna känslan av att det inte finns skäl att oroa sig eftersom ”arbetet sker på strikt vetenskaplig grund”. Men, den vetenskapliga processen ger inte entydiga svar vid studier av komplexa system. Jordbruk är komplext.

Vi har stora politik- och marknadsmisslyckanden i arbetet för en hållbar utveckling. De orsakas av tre metodfel. Livsmedelsverket ”omfamnar” dessa i processen för NNR 2022. Med det stryps matförsörjningen och vårt nationella oberoende. Inte för att Livsmedelsverket vill det, utan för att de har en för svag lantbruksvetenskaplig förståelse av systemen. De dieter som Livsmedelsverket nu processar fram som miljömässigt hållbara, ger svält i Sverige och globalt inom ett år efter ett brett införande. Det globala perspektivet, eftersom de forskare som är kontrakterade att leda jobbet, i inflytelserika arbeten globalt samtidigt ger samma kostråd. Då är trösten ringa att arbetet har skett ”på strikt vetenskaplig grund”.

Nämnas bör att jag har 39 års professionell erfarenhet med fokus på idisslare, jordbruk, skog, ekosystem och samhälle som expert/konsult och med bidrag inom vetenskapen. Jag kan kornas fysiologi ned till nivån av varför det kemiska fenomenet optisk isomeri kopplat till enzymers konfiguration i rummet ger en viktig förklaring till idisslares konkurrensfördel i det vilda och som tamboskap. Jag vet också hur man bygger foderstater till mjölkkor som samtidigt stärker bondens ekonomi och bidrar till målen i Agenda 2030. Uppföljning i efterhand visar att de fungerar. De arbeten jag kritiserar saknar denna markkontakt vetenskapligt och praktiskt. De saknar väsentligen empirisk prövning. Livsmedelsverket sätter nu ett fullskaleexperiment för svenskt jordbruk och matförsörjning, där de samhälleliga riskerna är stora.

Stefan Hellstrand,

Magisterexamen i agronomi, husdjursskötsel vid SLU, filosofie licentiat, systemekologi – naturresurshushållning vid Stockholms universitet och teknologie doktor i energi- och miljöanalys vid Mälardalens högskola

LÄS MER: Ska veganismen styra våra kostråd?LÄS MER: ”Vi behöver inte bli veganer för att rädda klimatet – än”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen