Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 februari

Lönsammare lantbruk i samklang med naturen

Vi behöver en djup och bred samhällsdiskussion om hur vår matproduktion och bruket av våra ekosystem ska utvecklas. Hållbart räcker inte längre, skriver företrädare för regenerativt lantbruk.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Anders Måttgård och Louise Sørensen är några av dem som skrivit under debattartikeln.
Anders Måttgård och Louise Sørensen är några av dem som skrivit under debattartikeln. FOTO: Gunila Ander

Vi ser med glädje, bland annat genom Land Lantbruks artiklar, att intresset för regenerativt lantbruk växer. Vi behöver verkligen en djup och bred samhällsdiskussion om hur vår matproduktion och bruket av våra ekosystem ska utvecklas, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Hållbart räcker inte längre, och en utveckling mot regenerativt lantbruk bär på möjligheter att hantera vår tid stora utmaningar, lokala som globala.

Det är dock av vikt att begreppet får behålla sin egentliga innebörd. För oss som arbetat praktiskt med regenerativt lantbruk under många år är det självklart att ”regenerativt” innebär just att markerna regenereras. Det är således ett resultat, och inte en samling metoder.

Hur vet man då om marker verkligen regenereras? Det går att utläsa genom att studera hur bruket påverkar markens naturliga ekosystemprocesser; vatten- och mineralkretslopp, artsamspel och energiflöde. Om dessa processer vitaliseras över tid så är brukandet regenerativt, och om de försämras så är brukandet degenerativt. Mot denna bakgrund anser vi att det Nordiska nätverket för regenerativt lantbruk träffar rätt med sin definition: ”Möjliggörandet av högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen, genom att mänskliga behov tillfredsställs effektivt”.

Ekosystemprocessernas vitalitet och utveckling över tid kan lämpligen mätas och dokumenteras med det vetenskapligt robusta verktyget Ecological Outcome Verification, EOV, som är anpassningsbart till alla världens ekoregioner. EOV är framtaget av biologer och lantbrukare förankrade i den internationella regenerativa rörelsens nätverk. Kollegor som på andra kontinenter har arbetat med regenerativa brukningsformer i ett halvsekel och mer.

Vi menar därför att en svensk definition av begreppet ”regenerativt lantbruk” måste förhålla sig till denna globala rörelses samlade erfarenheter. Vi ser fram emot hur ett nytt sätt att tänka lantbruk bättre tar till vara nordiska förutsättningar för lönsammare lantbruk i bättre samklang med natur och samhälle.

Anders Assis, lantbrukare, Ljusdal

Gunnar Thelin, fil dr i växtekologi/EOV-ansvarig i Sverige, Vederslöv

Ulf Ullring, cand scient i växtekologi/Savory EOV Master Verifier, Gausdal, Norge

Maria Torsein, leg veterinär/lantbrukare, Gökhem

Jörgen Andersson, bonde, Undersåker

Kristina Forsberg, lantbrukare, Grangärde

Anders Lerberg Kopstad, Msc Agroecology/Field professional regenerativt lantbruk, Ringerike, Norge

Louisa Sørensen, lantbrukare, Slöinge

Christina Berneheim, biolog/rådgivare Jordhälsa, Kivik

Andreas Måttgård, lantbrukare, Slöinge

Tomas Torsein, lantbrukare, Gökhem

Martin Sylwan, bonde, Nyköping

Mari Sandsund, lantbrukare, Hønefoss, Norge

Jens Fjelkner, agronom, Sjövången

Daniel Emitslöf, lantbrukare, Emmislöv

LÄS MER: ”Ökad mullhalt minskar växthuseffekten”LÄS MER: Innovationer i jordbruket behövs för klimatutmaningenLYSSNA: Så har Per Landén höjt mullhalten på sina åkrar på kort tid

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen