Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 2 december 2018

”Mycket att lära för Jytte Guteland och andra beslutsfattare”

En hållbar användning av växtskyddsmedel gynnar ekosystemen, folkhälsan och matproduktionen, skriver företrädare för branschföreningen Säkert växtskydd i ett svar till EU-parlamentarikern Jytte Guteland.

 Jytte Guteland (S), EU-parlamentariker.
Jytte Guteland (S), EU-parlamentariker. FOTO: Lars Hagberg

Aldrig har så många haft så mycket att lära av så få som idag. En liten grupp effektiva lantbrukare försörjer med livsmedelsindustrins hjälp en växande skara konsumenter. EU-parlamentarikern Jytte Guteland ger i en artikel i Svenska Dagbladet exempel på den stora okunnighet som råder bland dem som beslutar om regler för det svenska lantbruket.

Rachel Carsons bok Tyst vår (1962) satte sökarljuset på användningen av kemikalier, som inte bröts ned i naturen. Sedan dess har det skett en mindre revolution inom både utvecklandet av nya växtskyddsmedel samt av våra möjligheter att kontrollera deras eventuella sidoeffekter. De medel som idag är tillåtna i Sverige har testats, provats och kontrollerats på ett sätt som få kunde drömma om på 1960-talet.

Myndigheter granskar användningen av och innehållet i dessa kemiska produkter. Och de granskas extra noga jämfört med andra substanser som används i vårt samhälle. Det är också mycket länge sedan som den flygbesprutning som Gutelands artikel illustreras med förbjöds.

Strängare krav på just denna grupp av medel kommer inte att få någon positiv effekt på den biologiska mångfalden – tvärtom. Målet med människans odlingar är inte att gynna biologisk mångfald. På de fält där vi sår en gröda vill vi inte ha något annat. Ett effektivt utnyttjande av åkermarken ger möjlighet att spara mera mark till andra djur och växter.

Och det är precis det som forskningen visar. Den nedgång i insektspopulationer som man tycker sig se beror med stor sannolikhet på brist på mat för de insekter som drabbas. Bristen åtgärdas bäst genom att man besår särskilda områden med lämpliga växter. Så görs redan i dag av många lantbrukare och dessa blommande fält är vanliga till exempel på gårdar som ingår i ”Odling i balans”. Resultaten är mycket goda.

Gutelands påstående att jordarna skulle utarmas på grund av kemikalier torde det inte finnas vetenskapliga belägg för. Åtminstone inte i vår del av världen. Sen ligger det inget egenvärde i att växtskyddet är kemiskt, men det måste vara effektivt. Resistens mot växtskydd, som Guteland talar om, kommer vi att få problem med oavsett vilka metoder vi väljer. Det är naturens sätt att ”försvara sig mot vår odling”. Därför kräver ett hållbart jordbruk tillgång till en bred palett av medel och metoder.

Vi delar helt Gutelands uppfattning att det är viktigt ”att se till att EUs länder följer reglerna om hur bekämpningsmedel ska användas”. En hållbar användning av växtskyddsmedel gynnar ekosystemen, folkhälsan och matproduktionen. En av förutsättningarna för en trygg och säker framtida livsmedelsförsörjning är kunniga beslutsfattare. Svenskt växtskydd har en klar ambition att bidra till att höja kunskapsnivån hos Guteland och hennes kollegor.

Anders Normann,

Verksamhetsledare Svenskt växtskydd

Sören Pagh,

Ordförande Svenskt växtskydd

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen