Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 26 februari 2016

Mygg silas och kameler sväljs i klimatdebatten

Det blir väldigt mycket fokus på mat när man talar om vad vi ska göra för klimatet. Ofta glöms helheten och äpplen jämförs med päron.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Michal Krakowiak

Det som rapporteras enligt Kyotoprotokollet för Sverige motsvarar 6 ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter) per person och år. Men räknar vi med hela vår konsumtion, alltså även importen, dubbleras nästan klimatavtrycket.

Fortfarande finns inte ”naturliga” utsläpp med i siffrorna. Viltkött framhålls ibland som klimatsmart, trots att även älgar släpper ut metan, men bara ”mänskliga” aktiviteter räknas i systemet. Om vi enbart ska förlita oss på vad naturen ger, utan mänsklig inblandning, så kommer merparten av oss att svälta ihjäl.

Ungefärliga siffror från myndighetsrapporter anger att klimatavtrycket från varje svensks konsumtion (inklusive import och utsläpp i andra länder) är 11 ton CO2-ekv/person och år.

I totalkonsumtionen ingår bland annat 2 ton matkonsumtion och 2 ton inrikes transporter.

I siffran för vår konsumtion ingår bara en del av utrikes flyg. En resa tur och retur Thailand motsvarar minst ett års matkonsumtion. Globetrottern som har åsikter om matvanor känns inte seriös. Lite förvånande är även när bensinbolag, vars affärside är att sälja historiskt bunden kol, gör reklam för sin klimatsmarta halvvegetariska korv med trendiga importerade chiafrön.

Vi ska alla ner till 2 ton CO2-ekvivalenter person eller ännu lägre, enligt senaste överenskommelsen i Paris.

Alltså om vi vill göra något annat än att äta framöver behöver vi äta mindre kött. Men innan vi är där behövs mycket mer än att diskutera en köttskatt som inte ens är baserad på svensk klimatsmart produktion. 9 ton CO2-ekvivalenter ska ju bort i faktisk konsumtion för varje svensk. Hur vill vi använda våra ”tillåtna” 2 ton CO2-ekvivalenter?

Kersti Linderholm, Agronomie doktor

Till toppen