Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 12 april 2013

Myten om danskt lantbruks lönsamhet är avslöjad

Danskt lantbruk har länge sett som en förebild när det gäller produktion och lönsamhet. Men stämmer detta i verkligheten? Varför har de då hamnat i en gigantisk skuldfälla?

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Vid ett KSLA-seminarium om riskhantering i lantbruket (Alnarp) fick vi ta del av ett diagram från Videncentret Danmark. Det visar att det danska lantbrukets självfinansieringsgrad (kassaflöde/bruttoinvesteringar) har minskat från 100 procent till under 0 procent perioden 1995-2009. Det betyder att 1995 kunde man självfinansiera investeringar (avskrivningar) till 100 procent, 2009 måste man inte bara låna till alla investeringar, man fick även låna till driften! Ett överslag visar att vinstmarginalen under denna period varit negativ (förlust alltså) med 5-10 procent per år! Under samma period har självfinansieringsgraden i svenskt lantbruk minskat från 100 till 60 procent. Väsentligt bättre således!

Hur kunde det bli så här i Danmark? Sannolikt är det ett resultat av fler samverkande faktorer.

1. Den omfattande exportindustrin av livsmedel stimulerade lantbrukarna att öka sin produktion via stora investeringar. Industrins vill få bättre beläggning.

2. Före finanskrisen var tillgången på kapital i banksektorn god. Konkurrens rådde mellan bankerna om volymer som drev upp skuldsättningen hos lantbrukarna till höga nivåer. Belåning på 85-95 procent var inte ovanlig. Bankerna trodde att risken var hanterbar men hänvisning till att fastighetsmarknaden var het.

3. Volymjakt i banksektorn skapade en falsk bild av lönsamhet. Amorteringstakten sattes lågt och amorteringsfrihet i fem år var ingen ovanlighet. Den allmänna tron var att när bankerna hade beviljat krediter, så måste det vara företagsekonomiskt sunt. Tyvärr var det i många fall fel. Bankerna hade i stor utsträckning ägnat sig åt pantbelåning då markpriserna hade rakat upp i höjden och belåningsutrymmet steg. Man tonade ner återbetalningskraven.

4. I tron att kreditgivning baserades på företagsekonomisk lönsamhet vaggades rådgivarna med som även de stimulerade till mer investeringar. God tillgång på kapital satte även fart på maskin- och byggnadsförsäljare. Ofta hördes argumentet till affärer så här: "Kan den lantbrukaren så kan väl du!"

5. Markprishöjningar som skedde i Danmark anser jag till stor del var driven av volymjakt inom bankerna. Men nu har det lett till en prisbubbla som spruckit. Vi har många gånger fått höra att det var jakten på spridningsareal som drev upp priserna till astronomiska nivåer. Men det hade inte gått om det samtidigt var gott om kapital. Idag ser vi att en tvärtomsituation, nämligen att markpriserna har halverats i delar av Danmark, speciellt i djurtäta områden.

Det blev således en flockmentalitet av detta. Alla rycktes med. Men det glömdes bort att kritiskt granska om utveckling verkligen byggde på lönsamhet. Man glömde även bort lantbruksföretagarens risksituation. Danskarna har en mycket hög produktivitet, bland de bästa i världen. Men varför har man inte lönsamhet då? Svaret är förmodligen enkelt; deras arbets- o kapitalkostnader är för alldeles för höga! För dålig effektivitet.

Slutsats: Vi ska inte tro saker och ting, utan att ha kollat upp om det stämmer. Vår förebild var inte någon god förebild när vi granskar det noggrannare. Men vem är då vår förebild? Tja, det är kanske den svenska lantbrukaren, som trots allt är mycket duktig! Vår produktivitet är inte så långt efter den danska, och på vissa områden är vi bättre än deras. Men vi verkar ha en väsentligt bättre effektivitet, även om vi ständigt behöver bli bättre. Vi har dock en sak att jobba på, nämligen vända trenden på kurvan. Vi behöver sikta in oss på att skapa en positiv vinstmarginal i det svenska lantbruket.

Ove Karlsson, VD Hushållningssällskapet Halland

Till toppen