Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 23 februari

”Ökad ekoodling kan rädda klimatet”

Det är ekoodlingen som bidragit till att vända utvecklingen till ökande arealer vall och ökad kolbindning, hävdar Artur Granstedt i ett debattsvar.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Den ökade arealen ekoodling bidrar till att vända utvecklingen till mer vallodling och ökad kolbindning, hävdar debattören.
Den ökade arealen ekoodling bidrar till att vända utvecklingen till mer vallodling och ökad kolbindning, hävdar debattören.

Debattartikeln ”Mer mull kan minska växthusgaserna” förmedlar ett angeläget budskap i klimatdebatten. Men författarna Thomas Kätterer med flera missar att framhålla att det är den ökande arealen ekoodling som nu väsentligen har bidragit till att börja vända utvecklingen till ökande arealer vall i jordbruket och därmed ökad kolbindning i form av mull i marken. Men vallodling bör ingå i växtodlingen på alla gårdar i framtiden.

Ekologisk odling drivs av just vall med en hög andel kvävfixerande baljväxter som ger ökande markbördighet i form av mull och levande markorganismer i jorden. Den nya livsmedelsstrategin med mer ekologisk odling verkar fortsatt i den riktningen. Men omställningstakten till ett ekologiskt kretsloppsbaserat jordbruk skulle behöva öka betydligt och omfatta hela jordbruket för att uppnå klimatmålet till år 2050.

Ekosystemens villkor

Det bör också framhållas att även i ekologisk odling uppnår man goda kärnskördar men på ekosystemens villkor och prioriterar grödor som också ger en hög andel skörderester, som ger näring tillbaka till jorden i form av en hög andel halm, växtrester och välutvecklade rötter. Dessa gynnar humusuppbyggnad, marklevande organismer och kolbindning i marken. Kemiska bekämpningsmedel och stråförkortningsmedel verkar i motsatt riktning.

Mer baljväxter

Ekoodlare är föregångare när det gäller grön mark, gröngödslingsväxter och mellangrödor. Hushållning, recirkulering och humusuppbyggnad är själva produktionsmedlen. Inköp av externa klimatbelastande resurser minimeras. En allt mer miljövänlig konsumtion med mer ”eko-mat” går hand i hand med en minskad köttkonsumtion. Det leder till minskade arealer av foderspannmål, till förmån för mer baljväxter samt nyttiga grönsaker och rotfrukter. Detta visade våra konsumtionsstudier inom Östersjöprojektet BERAS.

Binder kol

Studier av hur vi ska äta och odla för att klara en hälsosam näringsförsörjning åt en ökande världsbefolkning visar i samma riktning. Försvarbart på sikt är bara den mjölk- och mer begränsade köttproduktion som enbart baseras på foder från humusuppbyggande fleråriga vallar och naturbetesmarker. Dessa vallar binder både kol och kväve ur luften, och med djupa rötter och symbioser med markens organismer bidrar de till en god mineralämnesförsörjning.

Minskad vallodling

Historiskt minskade vallodlingen dramatiskt i samband med den ökande användningen av mineralgödsel i jordbruket efter andra världskriget. Det var då vi fick specialiseringen och uppdelningen i spannmålsgårdar respektive djurgårdar och ett brutet kretslopp i stor skala. Vi fick gårdar med för mycket djur som sedan började läcka närsalter och samtidigt fick vi allt större arealer konstgödselbaserade och bekämpningsmedelsberoende spannmålsgårdar. Vallodlingen försvann helt från spannmålsgårdarna och gårdar med endast svin och fjäderfäproduktion när de kvävfixerande fleråriga blandvallarna ersattes med mineralgödslade spannmålsgrödor.

Fossilfri matförsörjning

Det här innebar att baljväxtvallarnas dubbla funktion att binda både kol och kväve, som är nödvändig för både goda skördar och höga mullhalter, rationaliserades bort. Det var ett historiskt misstag i ljuset av dagens insikter att både fossilt kol och kol ansamlat i marken fortsätter att hamna i atmosfären. Jordbrukets stora uppgift för att vända klimatutvecklingen bör idag vara att åter binda kolet i marken och driva vår matförsörjning utan fossilkrävande resurser för mineralgödselframställning, andra jordbrukskemikalier och drivmedel.

Artur Granstedt,

Docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk,

författare till boken Morgondagens jordbruk

LÄS MER: ”Eko i offentliga kök gynnar svensk hållbar matproduktion”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen