Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 23 februari 2017

Professionellt jobb – inte kvacksalveri

Veterinärförbundet håller inte med om Anderssons problembeskrivning utan anser att djurskyddshandläggarna generellt utför ett bra och professionellt arbete. Det skriver Johan Beck-Friis, Sveriges Veterinärförbund, i ett debattsvar.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Bild 1/2 FOTO: Ann Lindén
Bild 2/2 FOTO: Ann Lindén

I ett debattinlägg den 10 februari frågar Jan-Erik Andersson varför Sveriges Veterinärförbund accepterar att veterinärlegitimationen naggas i kanten av kvacksalvare i statlig tjänst. Han hänvisar till att länsstyrelsens djurskyddshandläggare ibland bedömer om djur är sjuka eller friska.

Veterinärförbundet håller inte med om Anderssons problembeskrivning. Kvacksalveri är enligt gängse definition en benämning på att utan tillräckliga kunskaper ge verkningslösa eller farliga eller påstått medicinska behandlingar. Djurskyddshandläggarna ställer inga diagnoser och genomför inga behandlingar av djuren. Däremot gör de en bedömning av djurhållares efterlevnad av djurskyddslagen, något de enligt Jordbruksverkets föreskrifter om offentlig djurskyddskontroll (L44) måste ha "behövlig kompetens" inom för att alls få utföra. Det krävs idag högskole- eller universitetsutbildning för att jobba som djurskyddsinspektör/djurskyddshandläggare, vilket i de flesta fall innebär tre till fyra års högskolestudier.

Visst kan enskilda handläggare ibland göra en missbedömning, men veterinärförbundet anser att djurskyddshandläggarna, under ledning av landets länsveterinärer, generellt utför ett bra och professionellt arbete med att bedöma om en viss djurhållning överensstämmer med djurskyddslagen eller inte.

Johan Beck-Friis

Sveriges Veterinärförbund

Till toppen