Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 24 maj 2013

Regeringen måste bidra mer till landsbygdsprogrammet

Öppna landskap och biologisk mångfald tar många för självklart. Kor och får som betar, vårblommor i ängsmarkerna och surrande flugor. Men faktum är att utan ett svenskt jordbruk skulle det inte existera. Det skriver företrädare för fem svenska lantbruksorganisationer.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Och utan en jordbrukspolitik inom EU skulle dagens svenska jordbruk inte vara möjligt. Därför ser vi med oro på regeringens hållning när det gäller den nya jordbruksbudgeten.

Det mesta talar för att det blir kraftiga neddragningar av EU:s budget för den gemensamma jordbrukspolitiken för svensk del, både för gårdsstödet och för landsbygdsprogrammet. Neddragningen för gårdsstödet i Sverige var väntad. Omfattningen var det inte. När det gäller landsbygdsprogrammet var den minskade EU-budgeten mer överraskande. För att det svenska lantbruket ska kunna fortsätta miljöarbetet behöver den svenska budgeten för landsbygdsprogrammet öka väsentligt.

Budgetöverenskommelsen kommer vid en olycklig tidpunkt när många produktionsgrenar inom det svenska lantbruket brottas med sviktande lönsamhet. God djurvälfärd, produktion i samklang med miljön och schyssta arbetsvillkor ger en produkt med hög kvalitet – men också till ett högre pris. Svenska konsumenter efterfrågar kött som är producerat enligt svenska krav, men när det kommer till kritan får inte bonden betalt för sina mervärden.

Jordbruket i Sverige behövs för ett hållbart samhälle. Vi har ett ansvar i Sverige att bruka vår mark, odla och föda upp djur. Vi har gott om vatten, utmärkt jordbruksmark, en växthusproduktion med hög andel uppvärmning genom biobränsle och våra djur är uppfödda under världens strängaste djurskyddslagstiftning. Om alla producerade kött på det sätt som vi gör i Sverige, skulle världens utsläpp av växthusgaser minska med 40 procent. När det gäller mjölk har växthusgasutsläppen minskat med cirka en procent om året i drygt två decennier. En liter svensk mjölk har idag nästan hälften så stor klimatpåverkan som världsgenomsnittet. Svenskt jordbruk har alltså en viktig uppgift – att producera mat på ett klimatmässigt hållbart sätt. Men då krävs också att politikerna ser potentialen.

Utan nationella insatser kan konsekvenser för svensk landsbygd och miljö- och klimatarbete bli dramatiska. I ett läge när konkurrenskraften och lönsamheten är dålig är det olyckligt att budgeten för landsbygdsprogrammet minskar, eftersom det möjliggör riktade åtgärder som ger positiva bieffekter i form av kollektiva nyttigheter, såsom biologisk mångfald och vacker natur.

Men det finns möjligheter för regeringen. Vill man visa att man värnar svenskt landsbygd och miljö kan man öka medfinansieringen av landsbygdsprogrammet. När regeringen nu förutspår både högre arbetslöshet och svagare tillväxt menar vi att man borde satsa på och stärka förutsättningarna för svenskt jordbruk. Regeringen kan investera i framtiden och göra jobb, miljö och alla som värnar svensk mat och landsbygd till vinnare. Men då är en helhjärtad medfinansiering av landsbygdsprogrammet absolut nödvändig.

Helena Jonsson, Förbundsordförande LRF

Gunnar Pleijert, Ordförande LRF Mjölk

Jan Forssell, Ordförande Sveriges Nötköttsproducenter

Bengt Persson, Ordförande LRF:s trädgårdsdelegation

Bertil Gabrielsson, Ordförande Svenska fåravelsförbundet

Till toppen