Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 29 juli 2017

"Renare slam ger renare vatten"

Varför slänga ut barnet med badvattnet, undrar skribenterna Kersti Linderholm och Per Sandberg i ett inlägg i slamdebatten.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Hushållningssällskapets försöksfält med avloppsslam från Igelösa utanför Lund.
Hushållningssällskapets försöksfält med avloppsslam från Igelösa utanför Lund.

Svar till Torsten Torstensson i nummer 26.

Nej, det är inte reningsverkens kostnader som driver oss utan ett genuint miljöengagemang. För 27 år sedan gav regeringen ansvariga myndigheter uppdraget att arbeta mot renare slam. Första åtgärd var att reglera anslutningarna till reningsverket. Många industrier fick bygga egna anläggningar om avloppsvattnet förorenade slammet.

Efter detta började detektivarbetet att leta föroreningar i avloppsnätet och behandla dagvatten (regn) separerat från reningsverket. Regnet som faller över våra åkrar innehåller mycket oönskat, bland annat föroreningar från importerade sopor som förbränns i Sverige. Sen återstod hushållens påverkan – det som du och vi använder i våra hem och på våra kroppar. Detta kallas uppströmsarbete och har varit mycket framgångsrikt i Sverige.

”Larmen” under åren har varit många och de har alltid kommit från samma grupp personer som fortfarande är aktiva i debatten. För 18 år sedan gällde larmet bromerade flamskyddsmedel, följt av läkemedelsrester, antibiotikaresistens och mikroplaster för att nämna några. Mycket forskning och analyser har gjorts och åtgärder har satts in där det har varit relevant. Vad som dock sällan kommer fram i debatten är att exempelvis läkemedelsrester huvudsakligen går med vattnet. Reningsverken, liksom förbränningsanläggningar, kan inte ”rena” alla tungmetaller och andra oönskade ämnen. Mycket hamnar i det vatten som vi i framtiden ska dricka.

Drivkraften att använda slam som gödsel har inneburit att våra reningsverk har jobbat med uppströmsarbete, trots att det inte är deras uppdrag. Sverige har alltså enträget arbetat fram en unik situation som inte är jämförbar med många andra länder.

Varför slänga ut barnet med badvattnet? Krav på utvinning av växtnäring ur slam innebär dödsstöten för uppströmsarbetet. Reningsverken varken kommer eller får arbeta med detta om slammet ändå måste genomgå dyrbara och klimatbelastande behandlingar. Kanske kan LRF då ta över ansvaret för det viktiga uppströmsarbetet.

Kersti Linderholm, Silvbergs Miljöteknik

Per Sandberg, Sveriges Spannmålsodlare

Tidigare artiklar i debatten: Skjuter LRF sina medlemmar i foten med den nya kretsloppspolicyn?

LRF ska verka för ett ökat och hållbart kretslopp

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen