Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 6 maj 2016

Så kan grisproducenter i Sverige lyckas bättre

Svensk grisproduktion har länge upplevt lönsamhetsproblem. Detta väcker frågor om hur gårdarna ska kunna bli mer lönsamma och vad som utmärker dem som faktiskt är mer lönsamma än andra.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Marcus Frennemark

Lönsamhet handlar i grunden om värdeskapande och resursutnyttjande. Vi har i ett forskningsprojekt tagit fasta på just resursutnyttjandet i svensk grisproduktion, hur det ser ut och vad som styr resursutnyttjandet.

Våra resultat kan användas som diskussionsunderlag för hur svensk grisproduktion kan utvecklas i framtiden. Vi vill här lyfta fram fyra punkter som sticker ut i våra undersökningar.

· Gårdarnas resursutnyttjande är generellt sett bäst när det gäller resurser som foder, arbete och annat som varierar med produktionen och något sämre när det gäller de mer svårrörliga resurserna som byggnader. Det betyder att gårdarna skulle kunna utvecklas genom att arbeta mer med ett helhetsgrepp kring hur de fasta resurserna bäst kan användas.

· Gårdar som anlitar rådgivare tycks inte alltid bäst när det gäller resursutnyttjandet. Detta resultat kan bero på bristande variation i våra data. Men det kan också signalera att rådgivningen kan behöva förändras, framförallt när det gäller de stora gårdarna.

· Gårdar som använder skriftliga instruktioner kring utfordring och smittskydd är mer resurseffektiva. Detta visar på betydelsen av utarbetade rutiner. Men det kan också peka på betydelsen själva processen som leder fram till de skriftliga instruktionerna, där man noga överväger sina rutiner.

· Gårdar där man arbetar aktivt med ekonomistyrning är generellt sett mer resurseffektiva. Detta kan handla om att arbeta aktivt med att uppdatera verksamhetens budget under ett räkenskapsår, eller att använda datorbaserade program för att följa upp och styra produktionen. Resultaten visar på betydelsen av ekonomi- och produktionsdata som underlag för bättre beslut.

Dessa punkter kan summeras till att det handlar om kunskaper och rutiner relaterade till att leda företag. Att arbeta med en tydlig inriktning kring företagsstyrning- och ledning menar vi är en viktig utgångspunkt för hur gårdarna kan utvecklas i framtiden. Vi hoppas att resultaten kan inspirera och bidra till en positiv utveckling!

Helena Hansson, docent, Katarina Labajova, doktorand, Carl Johan Lagerkvist, professor, Gordana Manevska-Tasevska, Phd

Institutionen för ekonomi, SLU. Forskningsprojektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Till toppen