Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 27 mars 2015

Samverkan ger mera tall

Över i stort sett hela Sverige finns betydande betesskador på tall. En utveckling som går att vända. Det visar resultaten i projektet Mera Tall. På fyra år, så har det blivit färre älgar och mer tall i försöksområdet. Och inte minst – ett bättre samarbete mellan jägare och skogsägare.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Situationen är inte enbart svår för tallen. För de trädslag som är särskilt attraktiva för viltet, som rönn, asp, sälg och ek, är effekterna än värre. Detta innebär att den biologiska mångfalden utvecklas negativt, eftersom ytterst få av de viltbegärliga träden och buskarna hinner växa upp, blomma, fröa och föröka sig. Viltet äter upp de arter som i framtiden skulle öka fodermängden. På många håll har en kritisk nivå redan passerats. Om djuren i en bondes ladugård skulle vara lika magra som delar av klövviltsstammen i skogen är idag, skulle myndigheterna ingripa.

I Götaland har betestrycket gjort att markägarna planterar gran på över hälften av de marker där tall är mest lämpat. Mest lämpat därför att tallmarker ofta är torra marker där granen redan vid 20-30 års ålder förlorar i tillväxt på grund av vattenbrist. Detta försämrar inte bara den biologiska mångfalden, svag tillväxt binder mindre kol och ger oss färre klimatsmarta produkter från skogen. I framtiden kan dessutom dessa skogar vara mycket utsatta för skador som storm, rotröta och granbarkborre.

Ovanstående beskrivning kan uppfattas som dyster, men så ser verkligheten ut. Skogsägare, jägare, naturvårdare – alla tjänar på en bättre balans mellan skog och vilt. Men hur den balansen ser ut, vad som är en lämplig nivå på klövviltstammar och betesskador har länge varit föremål för en stundtals infekterad diskussion.

Projekt Mera tall är ett nationellt projekt förlagt i östra delen av Småland som startade 2010 med syfte att förbättra balansen mellan skog och vilt. Inom projektområdet har projektet årligen informerat och involverat skogstjänstemän, skogsägare och jägare om resultaten av inventeringar och vi har genomfört utbildningar för att öka kunskapen om både vilt- och skogsvård. Genom dialog snarare än pekpinnar har projektet verkat för att öka samverkan mellan skogsägare och jägare och visat på möjliga förbättringar för båda grupperna. Till de entydigt positiva resultaten hör också att engagemanget och dialogen kring sambanden mellan fodertillgång och hur stora klövviltstammar skogen kan hålla, har förstärkts.

Förutom att det blivit färre älgar och mer tall i försöksområdet, så har andelen tallar som skadats av vinterbete minskat. Inom området föryngras idag mer tall än tidigare vilket är ett viktigt delmål för projektet. Vi menar att genom Mera tall finns nu början till en modell och ett föredöme för hur den negativa trenden med betesskador och en allt större andel gran på tallmarker kan brytas. Ju fler som anammar denna modell, desto bättre. Det kan ge en successivt förbättrad framtida balans mellan skog och vilt.

Styrgruppen för projektet Mera tall:

Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen

Per Arne Nordholts, VD, Såg i Syd

Erik Normark, FoU-chef, Holmen skog

Leif Olofsson, senior adviser, Sydved

Herman Sundqvist, skogschef, Sveaskog

Karin Vestlund Ekerby, skogsbruk och forskning, LRF Skogsägarna

Göran Örlander, skogschef, Södra

Till toppen