Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 maj 2017

Satsa på industridoktorander

Det behövs mer kunskap och forskning inom områden som har direkt koppling till lantbrukets konkurrenskraft om vi vill att livsmedelsproduktionen ska öka. Regeringen bör därför göra en rejäl satsning på industridoktorander inom ramen för livsmedelsstrategin. Det skriver Jesper Broberg, Hushållningssällskapen, i ett debattinlägg. 

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Jesper Broberg.
Jesper Broberg. FOTO: Anna Nilsson

Både konkurrenskraftsutredningen och livsmedelsstrategi lyfter fram behovet av ökad samverkan mellan lantbrukare, rådgivare och forskare som en förutsättning för ökad produktion. Industridoktorander är ett säkert kort för att få just bättre samverkan. 

En industridoktorand är en forskare som är anställd av ett företag men som bedriver doktorandstudier på hel eller deltid. Inom fordons- och läkemedelsindustrin finns en lång och framgångsrik tradition av industridoktorander. På Chalmers är andelen industridoktorander 16 procent och vid KTH 12 procent. Vi behöver se motsvarande utveckling inom lantbruket.

Internationellt är satsningar på industridoktorander en växande trend. De ses som ett effektivt verktyg för ökad konkurrenskraft. Danmark är en framgångsrik pionjär. Där har antalet patent ökat kraftigt när företag satsat på industridoktorander. De företagen har också fått högre bruttoinkomst och anställt fler medarbetare än andra företag. 

Hushållningssällskapet har i dag ett mindre antal industridoktorander och vi ser flera fördelar. Industridoktorander har större möjlighet att arbeta med framtidsfrågor som är direkt kopplade till lantbrukets konkurrenskraft. Det blir också en kontinuerlig och levande samverkan med olika aktörer: universitet och högskolor, myndigheter, rådgivare och lantbrukare. Med industridoktorander får vi också en ny typ av forskare som har större förståelse för lantbrukets praktiska förutsättningar. 

I Sverige finns flera olika högskolor och universitet som kan besvara frågeställningar som leder till ökad produktivitet och förbättrad konkurrenskraft för svensk livsmedelsproduktion.  

Det kostar att forska. Under lång tid har det varit svårt att få finansiering till forskningsområden nära lantbrukaren.

Men nu är det kanske annorlunda. Regeringen har anslagit närmare en miljard kronor för att den nationella livsmedelsstrategin ska genomföras. Två handlingsplaner har presenterats. Nu väntar vi på den tredje.

I den bör kunskap och innovation spela huvudrollen. Med den danska erfarenheten i ryggen och med inspiration från fordons- och läkemedelsindustrin vore det väl använda pengar att satsa på industridoktorander för att få den svenska livsmedelsproduktionen att växa. 

Jesper Broberg

Förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund

Till toppen