Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 15 januari 2016

Skogsvårdslagen är ingen framgångssaga

1993 års skogsvårdslag har inte medfört särskilt mycket gott. Den kan bättre sammanfattas med: ”Snipp snapp snut så var den vitryggiga hackspettens saga slut”.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Debattören Marcus Sydh Göransson skriver att skogsvårdslagen i sin nuvarande form är en framgångssaga. Han påstår att arealen gammal skog ökar och att fler skogslevande fågelarter enligt Svensk Fågeltaxering snarare ökar än minskar.

Det krävs ingen djupare efterforskning för att slå fast att hans påståenden är en mycket osann saga. I verkligheten ökar inte arealen gammal skog. Det är nämligen omöjligt att hugga ned flerhundraåriga gammelskogar (vilket man gör i dag) och samtidigt få arealen av densamma att öka på några årtionden.

Totalt sett blir den svenska skogen yngre i samma takt som riktigt gammal skog avverkas. Hugger man ned en 300-årig skog tar det 300 år innan man har en lika gammal skog.

Marcus Sydh Göransson kör med ett gammalt trick som handlar om att den skog som idag är 119 år klassas som gammal skog nästa år när den är 120.

För de skogslevande fåglarna ser det absolut inte bra ut. Som indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar har Svensk Fågeltaxering valt ut 16 representativa fågelarter. Mellan åren 2002 och 2014 är fyra av dessa är signifikant ökande, fyra signifikant minskande och åtta utan signifikant förändring.

Flera av dem som inte visade på någon förändring befinner sig på historiskt låga nivåer. Entitans och talltitans populationer har halverats på 20-30 år. Dessutom ingår mest vanliga fåglar i statistiken. Många av dem som drabbats hårdast saknas. En har i stort sett utrotats och orsaken är direkt kopplad till skogsbruket.

Då känner Marcus Sydh Göransson oro. Inför demokratins utveckling och FN:s Århuskonvention. Men, varför skulle inte en avverkning få överklagas precis som ett bygglov?

Marcus ondgör sig även över att vi i Skydda Skogen engagerar oss och stoppar avverkningar, men egentligen tar vi bara det ansvar som samhället och skogsnäringen borde ta. Det gör vi för att värna alla de arter Sverige förbundit sig att bevara, för att Skogsstyrelsen inte får tillräckligt med resurser och för att bolagen ofta bryter mot de få positiva inslag som faktiskt finns i lagstiftningen.

Sanningen att säga har 1993 års skogsvårdslag inte har medfört särskilt mycket gott. Den kan bättre sammanfattas med: ”Snipp snapp snut så var den vitryggiga hackspettens saga slut”.

 

Robert Svensson, Medlem i Skydda Skogen

Till toppen