Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 9 augusti

Svårt för unga bönder att delta i utvecklingen

"Det är inte synd om oss som får vara unga lantbrukare. Men trots härliga anekdoter om dold föryngring så talar statistiken sitt tydliga språk.".

Det skriver LRF Ungdomen i en replik till Peter Borrings krönika.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 I en bransch där det inte skapas nya arbetstillfällen är det svårt att komma in och bli en del av utvecklingen, skriver LRF Ungdomen i en replik. På bilden Jessica Birgersson, som utsågs till Årets Unga Bonde 2016.
I en bransch där det inte skapas nya arbetstillfällen är det svårt att komma in och bli en del av utvecklingen, skriver LRF Ungdomen i en replik. På bilden Jessica Birgersson, som utsågs till Årets Unga Bonde 2016.

Nej, det är inte synd om oss som får vara unga lantbrukare. Det är synd om alla de som inte får vara det. För härliga anekdoter om dold föryngring till trots så talar statistiken sitt tydliga språk. Mellan 2016 och 2020 så minskade antalet årsverken (heltidsjobb) i jordbruket med 1,6 % på totalen. Bland de under 45 år var minskningen dock drygt 6 %. I en bransch där det inte skapas nya arbetstillfällen är det svårt att komma in och bli en del av utvecklingen.

Givet den faktiska utvecklingen är det inte konstigt att både politik och näringen skapar incitament specifikt riktade mot unga. I en djupare diskussion finns det säkerligen bättre sätt att göra det än de som föreslås, men de förslagen eller diskussionerna ser vi sällan på dagordningarna runt om i landet.

Strukturella orsaker, som varken är individens eller någon styrelses fel, existerar också som bidrar till att unga har det svårt att etablera sig och som vi menar rättfärdigar en del ”positiv diskriminering”.

För det första är de arealbaserade stöden ett strukturellt hinder för alla som vill nystarta eller ta över ett lantbruk. Att stöden kapitaliseras och höjer både mark- och arrendepriser är ett faktum, omfattningen är inte helt kartlagd men det är en betydande del. Den situation som föreligger betyder att unga lantbrukare tar emot inkomststöd som egentligen går till att betala arrende eller till att lösa ut syskon, föräldrar eller tidigare markägare.

För det andra är jordbruk en kapitalintensiv och riskfylld bransch. Med otur kan det lätt komma ett par dåliga år precis i uppstartsskedet innan ett nytt företag hunnit bygga upp en buffert. Det gäller oavsett hur gammal företagaren var när den började. Men den som redan arbetat ett halvt arbetsliv torde ju ha en del sparkapital, de mellan två och fem miljoner kronor som framkom i den enkät Ungdomen genomförde 2018, som en ung företagare helt enkelt inte hunnit skaffa sig.

Kanske har Peter Borring en poäng i att dubbelt investeringsstöd till unga inte är en effektiv politisk åtgärd. Problemet är kanske inte ens i sig att lönsamheten är för dålig. Problemet är att unga lantbrukare blir uttryckta av äldre och mer kapitalstarka lantbrukare när det är dags att arrendera eller köpa den fastighet som är grunden till det egna företaget. Ett pensioneringsstöd hade kanske varit att föredra så att det skapas mer plats för oss unga i branschen.

LRF Ungdomens riksstyrelse

LÄS MER: Är det så synd om unga bönder?LÄS MER: Så ska unga lockas till bondeyrket

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen