Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 17 augusti 2017

Sveaskog tar inte hänsyn till kulturlämningar

Nu prövar Mark och Miljödomstolen Sveaskogs och Länsstyrelsens beslut att riva ut sjön Bergvattnets åldriga dammiljö på Tivedens trolska kanotled för att skapa öringvandring. Faller dammen spolas kanotleden bort och stora turistintäkter i framtid. Detta blir en pilotdom för tusentals sjösystem med insjöturism. Det skriver Göran Hartman i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Statliga Sveaskog vill inte ta ansvar trots att de skrivit under på att hänsyn till kulturlämningar i skogen ska gälla. Frågan är om svensk fiskebyråkrati med urbant kapital från bland andra Naturskyddsföreningen ska lyckas mala ned Tivedens kanotled. Ett torrläggningsprojekt med stuprörsperspektiv i stället för vattenspeglar och stränder i Sveriges sjörikaste område.

Skogsjätten Sveaskog har Bergvattnets saga och mystik i sina händer. Sakta flyter kanoterna förbi. Visst kan man höra Näckens spel, men hur länge till? Fiskegrundet kan också snart vara borta, kvar blir ingenting. Det man gör är att utsätta naturen för nya oprövade villkor.

Ur fiskfanatism ska uppstå en helt nyskapad torrlagd region där ingen hänsyn tagits till andra värden. Detta ska nås med juridisk dominoeffekt, damm efter damm ska erövras, utan att samråd hållits för hela Tiveden, inte ens för Bergvattnets sagolika dammiljöer. Hänsyn till helhet och samråd existerar inte. Detta strider mot en länsstyrelses uppsatta huvudmål – att vara tvärsektoriell.

Viktigare än grundvatten?

Regeringen måste förklara varför fiskvägar måste prioriteras före det livsviktiga grundvattnet. Detta gäller också för naturvård och kulturarvet. Lagar ska tillämpas eller ändras, inte ignoreras. Tivedens öde ska avgöras i Svea rikes lag.

En fin semesterdag med kanotturism ger mer pengar än Undens fiskevårdsförenings hela årsbudget. I sjumilaskogens världsberömda röda näckrosvatten vilar ett intakt förindustriellt bondesamhälle i världsarvsklass. Detta finns inte i övriga Europa. Turismen söker sig hit. Byggnadsminnen skyddas men vårt folkliga bondearv tycks försvarslöst. Det finns ingen orörd natur. Det kan ses som en sympatisk tanke, att undanröja människans påverkan. Detta är omöjligt – ett ekosystem låter sig inte återskapas.

En katastrof

Örebro länsstyrelse är kapat av fiskebyråkrati. När några få tolkar det svenska vattendirektivet främst för fiskvandring är det katastrof och diktaturläge för landsbygdsutvecklingen. Med milslånga sänkningar av våra vattensystem kommer grundvattennivåerna att bli ännu lägre i global klimatförändring. Det svenska vattendirektivet är i otakt när fiskvägar går före grundvatten.

Förutom Askersunds och Laxås kommunstyrelser går Sveriges hembygdsförbund i försvar för Bergvattnets bevarande. Hembygdsförbundet med över 440 000 medlemmar är Sveriges största miljöskyddsorganisation. Detta talar för att alla vita och röda näckrosor, lommar, lurande gäddor, pilande salamander, ärlor, bäver och utter blir kvar i och kring månghundraårigt uppbyggt vattenlandskap.

Ekoturismområde

För att öka den lokala stoltheten blev Laxå kommun i år: Tiveden – Ekoturismområde. Ekoturism är att bevara – vad ska ske med denna slogan om statliga Sveaskog och Örebro Länsstyrelse får råda?

För Tivedens Vänner

Göran Hartman

Vattenreglerare

Relaterade artiklar

Till toppen