Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 december 2019

Sverige behöver fler veterinärer för att säkra djurskyddet

Sverige måste råda bot på veterinärbristen om vi ska kunna upprätthålla ett gott djurskydd. Därför är det upprörande att läsa att det finns utländska veterinärer som inte får gå klart sin utbildning trots att de bara har några få resttentor kvar, skriver två moderata riksdagsledamöter.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Ann Lindén

Idag råder stor brist på veterinärer. Det får till följd att djur och deras ägare får vänta länge på hjälp, och att de kan tvingas till långa resor. Regeringen har svarat med att öka anslaget till Jordbruksverket (SJV) med 15 miljoner kronor för de nästkommande åren. Tanken är att SJV därmed ska kunna anställa fler distriktsveterinärer.

Men pengarna lär knappast råda bot på situationen. Problemet är nämligen att det inte finns veterinärer och djursjukskötare att tillgå, vilket särskilt sommartid leder till djurens egen ”vårdkris”.

Det är därför upprörande att läsa på landlantbruk.se den 14 november att det finns utländska veterinärer som inte får gå klart sin utbildning trots att de bara har några få resttentor kvar. Resursbrist och nedlagda kurser sägs vara orsak men det kan inte vara samhällsekonomiskt försvarbart med tanke på den stora brist som råder och på vad tilläggsutbildningen på två år hittills har kostat skattebetalarna.

Lägg därtill år av studieansträngningar hos studenterna. Självklart ska kraven på godkänt på alla legitimerade veterinärer vara höga, men varför inte ge dem chans att tenta av sina kunskaper. Idag har det så kallade snabbspåret för utländska veterinärer bara sex platser. Det är för få och det vill moderaterna öka.

Enligt branschorganisationen Gröna arbetsgivare finns det bara 24 kliniker i hela Sverige som har öppet sju dagar i veckan, året om och än färre som tar emot hästar. Att det kan bli fråga om långa transporter för sjuka djur är uppenbart.

Då hjälper det föga att plåstra om SJVs organisation för distriktsveterinärer med tanke på att de har samma rekryteringsproblem som privata djurkliniker har. Istället behöver fler utbildas och andra konkreta åtgärder vidtas. Moderaterna har lagt fram förslag om detta i riksdagen, något vi menar behövs för att stärka djurskyddet.

Vi ökar därför antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare med 10 respektive 25 procent per år. Behovet är tydligt då en aktuell rapport visar att det saknas 400 veterinärer och 260 djursjukskötare bara det närmaste året.

Vi vill låta inresande veterinärer få skriva journaler på engelska såsom läkare får göra. På så sätt kan vi snabbare dra fördel av utländska veterinärer.

Vi vill förlänga djurvårdares undantag från det så kallade behandlingsförbudet. Detta är en yrkeskategori som motsvarar undersköterskor i sjukvården men som har mycket begränsade befogenheter, trots att utbildningen är lika omfattande. Vi anser det orimligt att undersköterskor får utföra mer vårdsinsatser på människa än vad djurvårdare får göra på djur.

Ska vi kunna upprätthålla ett gott djurskydd behövs fler utbildade men också åtgärder som de vi har föreslagit. Det skulle göra skillnad i detta ansträngda läge. Ökad tillgänglighet till djursjukvård handlar om att säkra behovet och använda den kompetens som finns på rätt sätt. Det måste vi prioritera för djurens skull.

Betty Malmberg (M), riksdagsledamot för Östergötland

Marléne Lund Kopparklint (M), riksdagsledamot för Värmland

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen