Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 16 maj

”Systemet med tvärvillkor används inte korrekt”

Sverige utgör ett undantag som fått för sig att tvärvillkoren utgör stödvillkor och att man av den anledningen kan verkställa minskningarna direkt på varje enskilt stöd, skriver debattören Ulf Pettersson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Debattören tror att antalet drabbade av minskade stöd skulle minska om systemet med tvärvillkor användes korrekt.
Debattören tror att antalet drabbade av minskade stöd skulle minska om systemet med tvärvillkor användes korrekt. FOTO: Lasse Modin

Finns det något annat system som är så omdiskuterat av svenska jordbrukare som tvärvillkorssystemet? Jag tror inte det. Är det någon som har ställt sig frågan om det är lika omdebatterat i andra medlemsländer?

Det är det inte och jag kan inte se någon anledning att ta bort systemet, förutsatt naturligtvis att det tillämpas korrekt, vilket alla andra länder gör. Sverige utgör ett undantag som av någon anledning fått för sig att tvärvillkoren utgör stödvillkor och att man av den anledningen kan verkställa minskningarna direkt på varje enskilt stöd.

Tvärvillkorssystemet är ett sanktionssystem där sanktionen ska beräknas på den totala summan stöd som betalats eller kommer att betalas ut ett år då det föreligger en av behörig myndighet/domstol fastställd överträdelse av en bestämmelse som ingår i systemet. Men bara då lagöverträdelsen har skett vid jordbruksverksamhet eller omfattar mark som disponeras av en stödsökande jordbrukare. Det är alltså inte alla överträdelser som föranleder minskade stöd.

Sanktionen är därför inte kopplad till utbetalningen av stöden. Dessa ska alltid utbetalas senast den 30 juni kalenderåret efter stödåret, oavsett om jordbrukaren gjort sig skyldig till eller är misstänkt för en överträdelse av tvärvillkoren.

En överträdelse av tvärvillkoren innebär att utbetalningsstället beslutar om en administrativ sanktion. En sådan ska naturligtvis betalas på samma sätt som att man ska betala vanliga böter. Den drabbade har helt enkelt fått en skuld till det allmänna.

EUs medborgare har enligt min uppfattning all anledning rätt att kräva att de som bryter mot lagstiftningarna ska straffas inte bara enligt lagstiftningen (eftersom det kan vara ekonomiskt fördelaktigt med ett antal dagsböter), utan även genom ett administrativt tvärvillkorsavdrag grundat på den sammanlagda stödsumman.

Det är följaktligen den av behörig myndighet/domstol (i Sverige de allmänna domstolarna eller åklagaren) som ska fastställa lagöverträdelsen som ligger till grund för den administrativa sanktionen som utbetalningsstället ska besluta när de får kännedom om att en stödsökande jordbrukare fällts till ansvar för en lagöverträdelse som ingår i systemet.

Tillämpas systemet korrekt är jag övertygad om att antalet som kommer att drabbas av minskade stöd minskar årligen ned till högst 50, i stället för som nu när närmare 2 000 drabbas årligen av minskade stöd.

Sverige är därför unikt när det gäller tillämpningen av tvärvillkorssystemet. Man motverkar helt enkelt syftet med hela systemet.

Ulf Pettersson,

Mjölby

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen