Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 13 maj 2016

Uppseendeväckande val av ledamöter i Skogsstyrelsen

Regeringens val av ledamöter till Skogsstyrelsens nya styrelse som presenterades i förra veckan är uppseendeväckande. Valet av styrelseledamöter är ett viktigt instrument för regeringens styrning av myndigheten. Skogsstyrelsens uppgift är att verkställa den av riksdagen fastlagda skogspolitiken.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Ann Lindén

Två av de nya ledamöterna, Mikael Karlsson, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen och nu ledare för European Environtmental Bureau och Håkan Wirtén, generalsekreterare för världsnaturfonden, WWF, har båda i debatten och i dokument ställt krav på en helt ny svensk skogspolitik. De accepterar med andra ord inte vår nuvarande svenska skogspolitik.

Istället har de krävt ökad statlig styrning av de svenska skogsägarna. Bland annat vill de urholka äganderätten ytterligare genom att skogsägare inte ska behöva ersättas ekonomiskt vid inskränkningar i sitt brukande av skogen. Det betyder att de inte bara är emot skogspolitiken utan även den grundlag som skogspolitiken vilar på.

WWF skriver följande om skogsvårdlagen: ”WWF anser att den nuvarande utformningen av skogspolitiken inte fungerar och vill se en förnyad skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser.”

Svenska naturskyddsföreningen skriver i sin skogspolicy att man "vill ha en ny svensk lagstiftning för skogen som i första hand ska samlas under miljöbalken. "

En myndighetsstyrelse är ingen referensgrupp eller insynsråd, utan uppgiften är att opartiskt och med hög trovärdighet leda arbetet med att genomföra den politik som riksdagen beslutat om i demokratiskt ordning. Därför blir det svårt att förstå hur regeringen tänker när den utser ledamöter som offentligt inte accepterar den politik som regeringen förväntar sig att de ska verkställa.

Dagens skogspolitik betonar frihet under ansvar för de svenska skogsägarna och säger att miljömål och produktionsmål ska väga jämnt. Detta ställer höga krav på ledamöternas förmåga och även vilja att beakta skogsbruket i ett helhetsperspektiv.

LRF anser att styrelsens sammansättning innebär en politisering av myndigheten och ger bilden av en åsiktsstyrelse snarare än en kunskapsstyrelse. Risken är därmed att förtroendet för myndigheten skadas.

Hälften av skogen i Sverige ägs av mer än 320 000 enskilda mindre skogsägare, och skogspolitiken är utformad därefter.

För att genomföra politiken behöver myndighetens ledning ha god förståelse för skogsägarnas drivkrafter. Principen om frihet under ansvar innebär bland annat att skogsägare, och skogsnäringen som helhet, förväntas vara mer ambitiösa än vad skogsvårdslagen kräver.

Skogsstyrelsens roll är därför att stimulera och stödja denna princip. Det förutsätter att det finns förtroende och tillit mellan myndigheten och skogsägarna.

Det är därför allvarligt att regeringen nu, i tider när vi behöver skogens potential som mest och det pågår ett omfattande politiskt arbete i det nationella skogsprogrammet om skogen som resurs för jobb, tillväxt och förnybar råvara i en framväxande bioekonomi, väljer att ge en så förvirrande och ambivalent signal till landets skogsägare och skogsnäring.

Vad vill regeringen egentligen med skogen?

Sven Erik Hammar,
Ordförande i LRF Skogsägarna

Till toppen