Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 17 april

Utbilda agronomer efter marknadens behov

Det kommer att bli svårt för lantbruksföretag att hitta kvalificerad arbetskraft om agronomprogrammet på SLU läggs ned, skriver Jordägareförbundet.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Vårsådd.
Vårsådd. FOTO: ANDERS ANDERSSON

SLU går i helt fel riktning med sitt förslag att lägga ned agronomprogrammet. De svenska lantbruksföretagen får i så fall ännu svårare att hitta kompetent personal.

Jordägareförbundet instämmer i Hushållningssällskapets oro. Utan agronomer med bra utbildning försämras kunskapstillförseln till svenskt lantbruk. SLUs förslag förefaller tondövt med tanke på Konkurrenskraftsutredningen och Livsmedelsstrategin. Där är målen att öka produktionen i Sverige, förbättra konkurrenskraften och öka kompetensen i näringen.

Vår oro minskar inte efter det rundabordssamtal som SLU i elfte timmen bjöd in till nyligen. SLU har för få studenter på agronomprogrammet och har därför utarbetat en färdplan för att öka antalet sökande. I den föreslås nya namn på utbildningar, större frihet för studenterna gällande programperioden samt större rörlighet mellan programmen. Allt för att locka fler studenter.

Men i färdplanen saknas helt dialogen med arbetsmarknaden. En dialog om vad företagen önskar, behoven på arbetsmarknaden om 5–10 år, efterfrågade kompetenser och utbildning i takt med teknikutvecklingen.

Färdplanen måste vara riktad mot arbetslivet, vilket är i enlighet med SLUs regleringsbrev och vår uppfattning.

Vi företräder de viktigaste arbetsgivarna inom svenskt lantbruk. Våra medlemmar brottas redan i dag med stora bekymmer när de behöver anställa personal. Det är svårt att hitta agronomer med tillräckliga praktiska kunskaper.

Det krävs både teoretisk och praktisk kompetens för att klara jobbet som rådgivare och driftsledare på dagens moderna lantbruk. Bristen på välutbildade agronomer i Sverige har lett till att företagen i stället hämtar rätt kompetens från Danmark till arbetsledande befattningar.

Vi ser stora risker med en modell där studenterna själva ska välja kurser för att kunna plocka ihop en agronomexamen. Det leder till att SLU examinerar fler med bara allmänna och teoretiska kunskaper. De studenterna kommer inte att hitta jobb inom lantbruket i Sverige.

SLUs ledning bör i stället satsa mer på utbildning och tillämpad forskning i enlighet med livsmedelsstrategin. Vi vill se en vassare agronomutbildning som möter de behov som näringen efterfrågar i framtiden – inte en alltmer urvattnad examen.

Vi ser framför oss en fortsatt strukturomvandling och diversifiering i jordbruket. Det betyder större företag med fler ben att stå på och därmed högre krav på dem som ska leda och ge rådgivning till företagen.

De utexaminerade agronomerna behöver goda teoretiska och – inte minst – praktiska kunskaper i lantbruk. Men i de större skogs- och jordbruksföretagen krävs även alltmer avancerade kunskaper inom management/företagsledning, miljö, digitalisering, kulturfrämjande och besöksnäring.

Sveriges Jordägareförbund

Otto von Arnold

Jordbrukskommittén

Anders Grahn

Generalsekreterare

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen