Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 20 maj 2016

Var finns vi skogsägare i bolagens värld?

Tidningen Skogsland har ett lysande bra reportage om de tio män som styr Skogssverige. Männen berättar om sina fabriker och utmaningar. Men vi privata skogsägare nämns knappt alls. Det kanske man inte behöver, när man ensidigt vill diktera virkespriset.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Ingen av direktörerna nämner heller med ett ord behovet av en fungerande landsbygd, där skogen trots allt växer. Vi skogsägare, som står för 50 procent av arealen, men hela 60 procent av virkesflödet till deras industrier, förväntas vara deras resurs.

Svensk skogsindustri har gått från att vara en lönsam skoglig stormakt, till att bara vara stor i volym. Och priset får skogsägarna betala med allt sämre ersättning för sitt virke. När min familj för 25 år blev skogsägare, sa bolagen att vi skulle satsa på virke av hög kvalitet. Det lät rimligt att Sverige skulle producera högförädlade kvalitetsprodukter. Istället valde skogsindustrin volym och låg förädlingsgrad och alldeles för små resurser till forskning/utveckling.

I dag får vi inte en enda krona extra för vare sig tall eller kvalitet. För virket betalas nu hälften så mycket som då.

I samma tidning ifrågasätter skogsägaren Bernt Gustafson i Växjö hela skogsvårdslagen. Jag delar hans uppfattning. Det är orimligt att hela den svenska skogliga lagstiftningen och merparten av den skogliga forskningen har som mål att förse se tio storbolagen med hög volym av allt billigare virke. Vi skogsägare får istället höra mycket om en framtida fossilfri grön bioekonomi. Vackra tankar, men hur ska vi få betalt? Det vill ingen svara på.

Men det är ganska enkelt – se på oljepriset: Överproduceras en råvara, mot vad marknaden vill ha, rasar priset. Skogsägandet går från att ha varit en viktig inkomst och sysselsättningsbas på landsbygden, till en hobbyverksamhet. Virkespriset följer mjölkpriset.

Det paradoxala är att många nya skogsägare ser andra värden i skogen än virket. Så skogsfastigheterna fortsätter att stiga i pris. Här hemma är skogen därför värd mycket mer på rot i skogen än avverkad vid bilväg. Det stämmer till eftertanke.

Vi måste få bort fokus från billig råvara och börja jobba med skogsgårdarnas alla andra värden. Därför bör skogsvårdslagen ses över helt eller helst tas bort och ersättas med några få rimliga miljöregler.

Tidigare i Skogsland säger två tungviktare i skogsbruket att man inte längre stänger dörren för en bredare översyn av Skogsvårdslagen. Bakom orden står Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och Skogsstyrelsens nya generaldirektör Herman Sundqvist.

Det låter bra. Hoppas regeringen läser Skogsland.

Leif Öster, Skogsägare, Avesta

Till toppen