Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 16 oktober

Vart tog förenklingarna för jordbrukare vägen?

Förenklingsutredningen har lämnat förslag som med lite kompletteringar skulle medföra bra och stora förenklingar för jordbruket. Men tyvärr har väldigt lite blivit verklighet, skriver Urban Rydin.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

I januariavtalet fanns en punkt om kraftigt förenklade regler för de enskilda näringsidkarna. Det gjorde att en förenklingsutredning tillsattes och i SOU 2020:50 lämnades vissa förslag som med lite kompletteringar skulle medföra bra och stora förenklingar.

Jag vill här erinra om att Lagrådet redan 1994 uttalade att de då införda, inom parentes utomordentliga, reglerna om så kallad neutral företagsbeskattning fick anses ligga nära gränsen för vad som kan accepteras i komplexitet. Det finns således ett stort behov av förenklingar i dessa skatteregler. I närtid har Skatteförenklingsutredningen också presenterat bra förenklingsförslag, men tyvärr har väldigt lite blivit verklighet.

Visserligen föll januariavtalet men behovet av enklare skatteregler är fortsatt stort. Men det beredningsarbete som bedrivits och som nästan var klart borde väl för himmelens skull också kunna slutföras. Jag tänker då på borttagande av tillämpningsgränsen för positiv räntefördelning vilket ger möjlighet att utnyttja sparad räntefördelning även efter generationsskiften. Och räntefördelningen bör möjliggöras redan första verksamhetsåret genom möjligheten att använda öppningsbalansräkningen.

Sedan bör ett antal förslag ur Skatteförenklingsutredningen komplettera, det vill säga:

– återställande av förenklingen genom höjda schabloner vid marköverföringar enligt FBL, allframtidsupplåtelser och för delägarbeskattade samfälligheter.

– förenklat skogsavdrag som medför att begreppet rationaliseringsförvärv kan utmönstras i denna lagstiftning eftersom det snabbare avdraget ges vid alla tillköp.

– införande av ett nytt stickår (1996) vid kapitalvinstbeskattningen.

– enklare regler vid återföring av skogsavdrag.

Däremot bör givetvis inte den nyligen föreslagna ändringen av kapitalunderlaget avseende sparat fördelningsbelopp, och förslaget om borttagande av expansionsfond genomföras.

Urban Rydin,

skattechef, Fyrklövern ekonomi och juridik

LÄS MER: Regeringens åtgärdspaket en bra start – men det krävs mer i coronatiderLÄS MER: Regeringens förslag för de gröna näringarna

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen