Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 12 maj

”Vi behöver inte bli veganer för att rädda klimatet – än”

Det är hög tid att se till möjligheterna i stället för att sprida domedagsprofetior. Och om politikerna samlar ihop sig och inför fungerande styrmedel kanske vi kan rädda både planeten och mänskligheten från klimatförändringarna, skriver debattören.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Debattören efterlyser en politisksamling i klimatfrågan.
Debattören efterlyser en politisksamling i klimatfrågan. FOTO: Mostphotos

Klimatångesten sprider sig – på mycket goda grunder – och allt fler inser att vi, det vill säga mänskligheten, måste ”göra nåt” för att rädda oss själva och planeten. I avsaknad av en sammanhållen, övergripande, internationell politik som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser breder diverse läror ut sig.

En sådan lära är att vi måste avstå från kött och mejeriprodukter nu för att korna rapar för mycket metangas och för att grisarna äter för mycket foder som i stället kunde bli mat till människor.

Som väl är finns nu fakta i frågan. Tidigare i år publicerade 37 av världens bästa och mest insatta forskare inom dessa forskningsområden den så kallade Eat/Lancet-rapporten om ”hälsosam mat från hållbara produktionssystem”.

Där slås fast att vi inte behöver bli veganer för att rädda klimatet. Människor behöver protein med essentiella aminosyror för att utveckla bland annat hjärnan. Men också att vi bör minska på konsumtionen framför allt av rött kött, det vill säga från nöt och gris, både för hälsans och miljöns skull.

Läs mer: Forskare: Lantbrukare kan inte ta hela kostnaden för klimatet

För svenska konsumenter innebär det en ganska drastisk neddragning från dagens volymer till sammanlagt cirka 100 gram i veckan av ”rött kött”. De goda nyheterna är att forskarna bedömer att vi har tid på oss för denna enorma omställning. Vi bör vara klara om cirka 30 år, alltså 2050. Svenska skolor och konsumenter måste alltså inte redan i dag gå över till vegansk kost.

Forskarna beräknar att omställningen till mer vegetabilier, fisk och kyckling inte bara kan bidra till att rädda klimatet utan också kommer att förhindra 11 till 12 miljoner förtida dödsfall globalt per år. Andra goda nyheter är att en normalstor person ”får” äta cirka 200 gram kyckling och lika mycket fisk per vecka. Forskarna rekommenderar också att den globala produktionen av mejerivaror dubbleras.

Vad detta kan tänkas innebära för svenska mjölkproducenter behöver analyseras närmare av branschen, men det bör innebära affärsmöjligheter, särskilt som temperaturen förväntas stiga någon halv grad fram till 2050.

Så för att hyfsa debatten och handla i Hans Roslings anda, låt oss ta in så mycket fakta och goda råd som vi kan och se till möjligheterna i stället för att bara prata domedagsscenarior och mänsklighetens undergång.

Och om politikerna världen över fram till 2050 dessutom samlat ihop sig och infört fungerande styrmedel, till exempel en världsvid skatt på utsläpp av koldioxid, kanske vi till och med kan rädda både planeten och mänskligheten!

Torkel Ekman,

Veterinär, före detta forskare och rådgivare vid SLU och Svensk Mjölk

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

LRF-STÄMMA 2019
Jordbruket tar sig in i EU-debatten
lantbruk

Jordbruket tar sig in i EU-debatten

Jordbruket börjar spela en större roll i den svenska EU-debatten, men det är bara bönder som bryr sig om CAP konstaterar DN-journalisten Johar Bendjelloul, på LRFs riksförbundsstämma.

Till toppen