Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 1 juli 2016

Vi politiker måste sluta skylla på EU

Storbritanniens Brexit har skakat om Europa den gångna veckan. Vad nästa steg blir för Storbritannien och EU är fortfarande oklart. Vad som däremot står klart är att detta måste bli ett startskott för ett förändrat EU.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Jag och Centerpartiet ser EU som en nödvändig aktör när det gäller samarbete för gemensamma utmaningar som handel och miljö. EUs inre marknad skapar möjligheter för gröna produkter från Sverige när till exempel svenskt trä och biodrivmedel kan vara en motor i ett EU som går mot en biobaserad ekonomi. Med skärpta EU-krav på exempelvis antibiotikaanvändning till svensk nivå kan vi konkurrera på lika villkor och få friska djur i hela Europa. Vi måste se till att EU blir mer fokuserat, att EU gör färre saker men gör dem bättre.

I Sverige finns det fortfarande en majoritet som är för ett fortsatt EU-medlemskap, men många oroar sig också över vart EU är på väg. I Brexitomröstningen fanns det en skillnad mellan stad och land, där landsbygden oftare röstade för ett EU-utträde. Motsvarande resultat skulle med stor sannolikhet kunna ses även i Sverige. En känsla av maktlöshet breder ut sig på landsbygden. Men riktar man all vrede mot EU tror jag den riktas fel.

Det finns just nu flera aktuella EU-frågor i landsbygdsdebatten. När småskaliga vattenkraftsägare hotas av personlig konkurs är det ofta EUs vattendirektiv som får skulden. När skogsägare inte får avverka sin skog på grund av en svamp eller fågel som inte ens är hotad i Sverige hänvisas till EUs art- och habitatdirektiv. När Stomp och andra viktiga växtskyddsmedel inte längre tillåts i Sverige anges EU-lagstiftning som anledning. Men samtidigt har andra länder i Europa implementerat EUs vattendirektiv på ett sätt som inte likställer en god ekologisk status med hur vattendraget var innan industrialiseringen.

Att artskydd innebär att det är en individ som ska skyddas och inte hela arten på populationsnivå är en svensk tolkning. Och samma växtskyddsmedel som nu förbjuds i Sverige är tillåtna i andra EU-länder som lyder under samma lagstiftning. Den gemensamma nämnaren är egentligen inte EU. Den gemensamma nämnaren är snarare övertolkning av EU-regelverk, och svenska politiker som står vid sidan och rycker lite uppgivet på axlarna. Att skylla på EU har för oss politiker blivit ett frikort för att slippa ta ansvar för svåra frågor. Det måste upphöra.

Det pågår just nu flera viktiga processer som rör landsbygden och dess näringar, livsmedelsstrategi, nationellt skogsprogram och landsbygdsutredning. Låt oss börja där. Det är dags för oss politiker att sluta skylla på EU, börja ta ansvar och visa ledarskap. Brist på sunt bondförnuft i det svenska systemet avhjälps nämligen inte med ett EU-utträde.

Kristina Yngwe (C), riksdagsledamot

Till toppen