Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 11 april 2014

Viltkött värst för klimatet

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Viltkött domineras av kött från hjortdjur dvs. älg, rådjur och hjortar som alla är idisslare. I Rapport nr 2013:1 från Jordbruksverket "Hållbar Köttkonsumtion…." står att läsa att nötkött har större klimatpåverkan per kilo kött än gris och kyckling och att detta främst beror på att idisslare producerar metan i ämnesomsättningen.

Per kilo konsumerat kött producerar viltkött avsevärt mycket större mängd metan än nötkreatur på grund av den lägre produktionsintensiteten, men kvantifiering är svår att göra. Klimatpåverkan från hjortdjuren stannar tyvärr inte vid detta. Beräknad produktionsminskning av tall genom älgars betning är cirka 1 miljon skogskubikmeter per år på lång sikt enligt SLU Arbetsrapport 381:2012. (Motsvarar energin i cirka 100 miljoner liter petroleum). Till detta ska läggas rådjurs och hjortars betning på tall, plus samtliga hjortdjurs betning på andra trädslag än tall. Utöver ovan nämnda produktionsförluster av virke måste också hänsyn tas till produktionsminskningen av GROT (grenar och toppar) vilket innebär förlust av biobränsle till värmekraftverken.

De senaste 30-40 åren har hjortdjurens betestryck på tall, lärk och lövträd varit så kraftigt att plantering av dessa trädslag inte varit meningsfullt på alla föryngringsytor. Därför finns avsevärda arealer av ung granskog, som växer dåligt eller inte alls eftersom den planterats på mark som är olämplig för gran, vilket innebär stora tillväxtförluster. Omfattningen av detta är inte inventerad, men inom branschen råder enighet om att detta är ett allvarligt och mycket långsiktigt problem för skogsnäringen. Utebliven/reducerad tillväxt innebär mindre kolinlagring.

En mindre del av viltköttet kommer från vildsvin, som har sitt näringsfång från flera källor bland annat lantbruksgrödor och rötter från växande granar.

Att kvantifiera kolinlagringens minskning i skogen och koldioxidhaltens ökning i atmosfären på grund av hjortdjurens betning av ungskog och vildsvinens härjningar i grödor och skog låter sig inte göras med nu kända data och metoder. Att det rör sig om avsevärd negativ påverkan råder det inget tvivel om och sammanfattningen blir entydig:

Klimatpåverkan per kilo konsumerat kött från hjortdjur genom metanutsläpp och klimateffekten av deras betning av plantor och ungskog är betydligt högre än för kött från nötkreatur uppfödda i Sverige. Kött från vildsvin påverkar också klimatet negativt.

Påståendet att viltkött är utmärkt ur klimatsynpunkt är därför helt obegripligt.

Artikelförfattarna är svaret skyldiga.

 

Josef Jonsson

Agronom och skogsägare, Korsberga

Till toppen