Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 15 november

WWF: Ta fram fler svenska ost- och charkprodukter

Svensk lantbruksnäring bör ta fram ost och chark som kan konkurrera med utländska varor. De svenska alternativen är nämligen betydligt bättre ur hållbarhetssynpunkt och efterfrågas av konsumenterna, skriver Världsnaturfonden.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Håkan Wirthén, generalsekreterare för WWF.
Bild 1/2 Håkan Wirthén, generalsekreterare för WWF. FOTO: Saga Sandin, WWF
 Anna Richert, matexpert på WWF.
Bild 2/2 Anna Richert, matexpert på WWF.

Produktion och konsumtion av kött utgör nästan 15 procent av våra globala klimatgasutsläpp. I Sverige står köttförbrukningen för hälften av de totala utsläppen från maten, enligt Jordbruksverket. Detta går att göra något åt – utvecklingen pekar åt rätt håll i Sverige.

Redan 2017 började köttkonsumtionen i Sverige att minska och 2018 såg vi den lägsta konsumtionen på tio år. I Världsnaturfondens (WWF) nya köttguide föreslår vi alternativa protein som baljväxter och ostar, gärna lokala. Här finns en chans för svenska bönder och andra företagare att slå sig in på en växande marknad.

Köttkonsumtionens hållbarhetsutmaningar är väl kända, och principen “mindre men bättre kött” behöver få mycket större genomslag. I årets nylansering av Köttguiden riktar WWF ljuset mot två områden som hittills gått under radarn: osten och charkprodukterna.

Visste du att den svenska andelen av den totala mängden ost vi äter fortfarande minskar kraftigt, något som vi inte ser när det gäller kött.

Sedan EU-inträdet har konsumtionen av ost i Sverige ökat markant. Mellan 1995 och 2018 ökade förbrukningen med 38 procent. Samtidigt har andelen svenskproducerad ost minskat stort. 1995 var 90 procent av osten som förbrukades producerad i Sverige. 2018 låg siffran bara strax över 40 procent enligt Jordbruksverket.

Det innebär att vi äter mer av ostar som vi nu ser får rött ljus i Köttguiden. De senaste åren har konsumtionen av de ostar som ersätter kött på tallriken, till exempel halloumi, mozzarella och fetaost ökat kraftigt, något som syns i handelns osthyllor. Köttguiden visar att ostarna som importeras får rött ljus och vill man som konsument göra ett bra val bör man undvika dessa ostar eller ställa krav på importföretagen.

När det gäller charkprodukter på restaurang finns det all anledning att fråga efter ursprung då detta oftast inte skrivs ut på menyn. Charkprodukter som serranoskinka och parmaskinka görs av griskött från Spanien och Italien som får rött ljus i Köttguiden.

Vi vet att antibiotikaanvändningen i dessa länder ligger bland Europas högsta samt att en stor andel av den höga antibiotikaanvändningen är kopplad till grisproduktionen.

Vi vill också uppmana den svenska lantbruksnäringen att ta del av denna utveckling och erbjuda fler alternativ som är producerade av svensk råvara, både vad gäller ost och chark. Det finns ett stort intresse bland konsumenter att göra bra val av det vi äter.

Mejerier, slakterier och livsmedelsföretag behöver arbeta för att utveckla nya produkter med smak och funktion i fokus – och ta fram ost och chark baserad på svensk råvara.

Sedan behöver dagligvaruhandeln se till att tillgängliggöra dessa. WWF anser att det vore bra om mer ost av olika slag producerades i Sverige – här finns en chans för fler svenska bönder och mejerier att ta del av en växande marknad.

Det är också extra viktigt att företag som importerar ställer höga krav på kött, ost och ägg. Inköpare har stora möjligheter att förbättra situationen i de länder de importerar ifrån, genom de krav som de ställer.

Håkan Wirtén,

Generalsekreterare WWF

Anna Richert,

Matexpert WWF

LÄS MER: WWF: Ost inte alltid bättre än kött

Relaterade artiklar

Till toppen