Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 21 september 2017

Affärsidén: Tvärtom och annorlunda

HÖRBY

Märkliga ankor, långsamväxande hönor, gamla lantraser av kor och får och getter och en väldig mångfald av betor, rovor och grönsaker. Johan Widings gård är långt ifrån det specialiserade konventionella lantbruket.

 "När vi tog över gården för tio år sedan insåg vi att vi på en liten gård inte kan göra som alla andra. Det gällde att göra något annorlunda", säger Johan Widing.
"När vi tog över gården för tio år sedan insåg vi att vi på en liten gård inte kan göra som alla andra. Det gällde att göra något annorlunda", säger Johan Widing. FOTO: Anders Ingvarsson

En viktig del i affärsidén är att erbjuda kunderna – både privata och krögare – andra smakupplevelser. Bokeslundsgården utanför Hörby visar också att det går att skapa lönsamhet genom att göra lite tvärtom.

Unika smaker

Krögarnas växande intresse för att servera mat tillagad på råvaror med annorlunda eller unika smaker i kombination med ekologiskt och småskaligt har blivit en affärsidé för Johan Widing.

– Jag gillar att möta kockarna, lyssna på vad de vill ha och ha en dialog. Jag vill också ha respons på det jag gör, för jag kan ju inte odla om ingen vill köpa.

 Härjedalsk rova.
Härjedalsk rova. FOTO: Anders Ingvarsson

Måste ta en risk

Här finns ett dilemma han gärna återkommer till. Nämligen att kunderna – i hans fall ofta finkrogarna – måste vara beredda att ta en risk om de till exempel vill ha ankägg av lite ovanligt slag på menyn. Eller om de tycker han ska odla härjedalsk rova.

– Det går inte att bonden tar hela risken och sedan står med en produktion som ingen vill köpa.

FAKTA: Bokeslundsgården

Ägare: Johan Widing som driver gården med sina svärföräldrar och praktikanter, bland annat från ekologiska nätverket Wwoof.

Årsomsättning 2016: 800 000 kronor

Produktion: Köttlådor med nöt-, lamm- och killingkött.

Uppfödning av ankor och höns av främst långsamväxande gamla raser. Försäljning av ankägg till restauranger och av avelsägg från höns. Gammal svensk vit leghorn och isbar är två av ett tiotal hönsraser.

Honung.

Grönsaker och frukt – i första hand till restauranger

Odlar över 200 olika äpplesorter, även de gamla sorter som ska användas till must och när produktionen ökat, till cider.

Semesteruthyrning genom Bo på lantgård

Areal: Hemmafastigheten är på 15 hektar, dessutom har man en gård med 8 hektar och ytterligare 15 hektar arrenderas. har betesdjur på sammanlagt 200 hektar.

I en inhägnad vaggar en grupp blekingeankor, varav av några visar sitt släktskap med gräsanden, andra är mjukt gula. Blekingeankan kommer ursprungligen från blekinges östra skärgård och ett exempel av många på lantraser som Johan Widing gärna arbetar med.

Äggen säljer han till en av Malmös mer omtalade krogar, Bastard, som puffade på för att få ankägg. Ankorna går tillsammans med tre kor av skånsk röd boskap, en hotad lantras: Små nätta kor, som växer sakta och klarar sig utmärkt på gräs och lite tufft bete.

 Olika potatissorter.
Olika potatissorter. FOTO: Anders Ingvarsson

– De är utmärkta betesdjur och väldigt bra på skogsbete, de har lätta kalvningar och är enkla att sköta, säger Johan Widing och ger ett äppelskrutt till ”flickorna”.

Gamla lantraser och sorter

Köttet säljs i köttlådor till privatpersoner och kornas arbete som betesdjur ger en viktig inkomst.

– Det finns ett väldigt behov av betesdjur och vi arbetar systematiskt med att bygga upp vår koflock. Men eftersom vi arbetar med en gammal ras tar det tid och kräver genomtänkt avel, säger Johan Widing.

 "För krögarna är det inne att ha ett eget lantbruk, eller i varje fall kontakt med ett som man känner som sitt eget", säger lantbrukaren Johan Widing på Bokeslundsgården.
"För krögarna är det inne att ha ett eget lantbruk, eller i varje fall kontakt med ett som man känner som sitt eget", säger lantbrukaren Johan Widing på Bokeslundsgården. FOTO: Anders Ingvarsson

Bevarande av gamla lantraser är en del i affärsidén. Här finns göingegetter, klövsjöfår, ett tiotal gamla hönsraser och i växthusen och grönsakslandet härskar mångfald. I vissa fall handlar det också där om gamla sorter – bland annat stora feta rovor – en gång svensk stapelföda – och flera gamla bönsorter. Om mycket i lantbruket konkurrerar med pris och effektivitet handlar det här om att slåss med smak och historia som vapen.

– När vi tog över gården för tio år sedan insåg vi att vi på en liten gård inte kan göra som alla andra. Det gällde att göra något annorlunda. Dessutom ville vi jobba med råvaror vi kunde stå för och som vi själva ville äta, förklarar Johan Widing det strategiska valet. Intresset för lantraser hade han med sig sedan han var barn.

Smaken viktig

Mycket handlar alltså om att producera smak. Och smaken spelar roll, även för priset. Om en vanlig kyckling som går till slakt efter 30 dagar kostar några kronor per kilo, säljs Bokeslundsgårdens fåglar för 350 kronor kilot, plus moms.

– Då har de vuxit sakta i 150 dagar och utvecklat en helt annan smak. För en duktig kock går det att utnyttja fågeln på ett vettigt sätt och få ekonomi i det.

 Johan Widings tips: Jobba med det du brinner för, arbeta med dialog och ha feedback med kunderna, sprid riskerna.
Johan Widings tips: Jobba med det du brinner för, arbeta med dialog och ha feedback med kunderna, sprid riskerna.

Bokeslundsgården var en av de gårdar som var med i projektet ”Exceptionell råvara” som stöttades av bland andra LRF. Mötena där med några av landets bästa kockar och de smaktester som gjordes – där man bland annat jämförde standardkyckling med Bokeslundsgårdens långsamväxande – övertygade Johan Widing än mer om att strategin var riktig.

– Att sitta och diskutera smak och vad som är mervärde för de bästa kockarna var oerhört givande. För krogen är det också mycket värt att kunna berätta om till exempel våra ankägg – att kunna berätta för kunden hur ankorna föds upp, hur de ser ut och att de har sitt ursprung i skärgården i Blekinge. På samma sätt är det med grönsaker och annat. Min mission är ju lite samma som kockarnas – bra mat. Jag vill att andra ska upptäcka det jag tycker är fantastiskt.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen