Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 17 oktober

Experten: ”Gårdar måste kunna växa”

LUND.

Stenhård global konkurrens leder till ständigt dålig lönsamhet i jordbruket. Om sektorn ska bli konkurrenskraftig måste effektiva gårdar kunna växa, är budskapet från docenten Mark Brady, expert på jordbrukspolitikens konsekvenser.

 Gårdsstödet leder till uteblivna stordriftsfördelar och sämre inkomstutveckling, hävdar Mark Brady, expert på jordbrukspolitikens effekter.
Gårdsstödet leder till uteblivna stordriftsfördelar och sämre inkomstutveckling, hävdar Mark Brady, expert på jordbrukspolitikens effekter. FOTO: Pavliha/Istock

Med teknikutvecklingen som drivande kraft pressas priserna och det blir svårt att hålla upp lönsamheten. För lantbruket kan det bli en överproduktionsfälla, irreversibla kostnader gör att lantbrukare inte kan minska produktionen när priserna faller, förklarade Mark Brady vid Agrifood Economics Centre under ett stort ekonomiseminarium i Lund nyligen.

Det arrangerades av LRF inom ramen för satsningen Tänk om, som syftar till att stärka konkurrenskraften i lantbruket.

Vinna skalfördelar

Mark Brady pekade på att sammanslagning av gårdar till större enheter är nödvändigt för att vinna skalfördelar som kan motverka det ekonomiska ekorrhjulet. Större gårdar är mer produktiva, resurssnåla och har råd med exempelvis utbildning.

Gårdsstödet förhindrar igenväxning av lågproduktiv mark, men bromsar också strukturomvandlingen och försämrar inkomstutvecklingen. Mark- och arrendepriserna drivs upp, framhöll Mark Brady.

– Som nationalekonom argumenterar jag för att betala för miljötjänsterna direkt, sade han.

 Gårdsstödet är ineffektivt som landskaps- och miljöstöd, hävdade nationalekonomen Mark Brady vid Agrifood Economics centre. Det är ett samarbete mellan SLU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Gårdsstödet är ineffektivt som landskaps- och miljöstöd, hävdade nationalekonomen Mark Brady vid Agrifood Economics centre. Det är ett samarbete mellan SLU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. FOTO: Johan Sedenius

Hög skuldsättning i Danmark

Agronomen Michael Højholdt vid Seges, en del av Landbrug & Fødevarer, förklarade att det danska lantbruket har hög produktivitet och en hög grad av skuldsättning.

Strukturomvandlingen är långt driven i näringen med en medelålder bland företagarna på 53 år. Det är svårt att få lån för att etablera sig som lantbrukare och slå sig in i branschen.

– Någon gång behöver man en första bankman som tror på en, sade LRF Skånes ordförande, Hans Ramel, i en kommentar till att det inte är så lätt i Sverige heller.

Flera av de stora bankerna var representerade under mötet i Lund.

Vill lyfta goda exempel

– Vi har alla en skyldighet att berätta om de goda exemplen för att lyfta branschen som helget. Det påverkar attraktionskraften, framhöll Rolf Åttingsberg från Handelsbanken Skog och lantbruk.

Bankerna gjorde klart att de i sina värderingar lägger mycket stor vikt vid lantbruksföretagens kassaflöde.

– Vinst är den stora utmaningen. Det måste finnas lönsamhet och utvecklingspotential i verksamheten. Man ska bygga vidare på det man är bra på, löd en kommentar.

LRF:s förbundsordförande, Palle Borgström, sade att det visserligen finns framtidstro bland de svenska lantbrukarna, men den avspeglas inte i någon större investeringsvilja.

 Förbundsordförande Palle Borgström betonade vikten av att ha konsumenternas förtroende i arbetet med att stärka lantbrukets konkurrensförmåga.
Förbundsordförande Palle Borgström betonade vikten av att ha konsumenternas förtroende i arbetet med att stärka lantbrukets konkurrensförmåga. FOTO: Johan Sedenius

– Vi får hela tiden påminna politikerna om att regler och villkor är viktiga här och nu. Livsmedelsstrategin måste göra skillnad på gårdsnivå, man måste se en ekonomi för tillväxt.

Viktigt förtroende för svenskt

Palle Borgström konstaterade vidare att konsumenternas höga förtroende för det svenska lantbruket och deras vilja att betala mer för blågula varor i butiken är något mycket positivt och att det hör till det allra viktigaste för konkurrenskraften.

– Men jobbet är ingalunda färdigt. Konsumenterna kan inte sakargumenten och konkurrenterna i andra länder blir bättre. Vi kan inte stå stilla.

FAKTA: Bankernas råd till lantbruksföretagarna

– Undvik att bli för negativ – många företag i de olika delbranscherna tjänar pengar.

– Bli bättre på att lära av varandra.

– Involvera medarbetarna.

– Sätt vinstmål och arbeta med uppföljning.

– Grip affärstillfället när det dyker upp.

– Var långsiktig i dialogen med banken.

LÄS MER: Bondens andel av matkronan har halverats

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen