Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 6 februari

Han bytte mjölkrobot mot mjölkgrop

Fredrik Larsson, 29, ställde två krav när det var dags för generationsskifte: Fler kor, robotmjölkning och digital teknik som underlättar arbetet. Nu har han tagit ett steg tillbaka och bytt mjölkrobotarna mot en traditionell mjölkgrop.

 Teknikintresset spelade roll när Fredrik Larsson tog över gården utanför Limmared. Men lönsamhet går före teknik, säger han.
Teknikintresset spelade roll när Fredrik Larsson tog över gården utanför Limmared. Men lönsamhet går före teknik, säger han. FOTO: Jens Eliasson

– Jag var övertygad om att det var framtiden att jobba så, med robotmjölkning och övervakningsteknik, att det var den väg mjölkgårdarna måste gå, med en personalsnål produktion, säger han.

Teknikskifte

Men efter ett antal år med robotmjölkning har han ändrat inställning och ännu ett teknikskifte på Opensten bondgård AB strax utanför Limmared i Västergötland är genomfört. Mjölkrobotarna plockas bort och en helt ny mjölkgrop – en dubbel tolva – har byggts mellan plansilon och kostallet.

– Robotarna mjölkar korna. På så sätt fungerade det bra. Men hos oss låg vi nära maximal kapacitet vilket tycks vara svårt om korna ska mjölka som de bör. Skulle vi ha behållit robotsystemet hade vi fått minska antalet kor eller skaffa en robot till.

 Fredrik Larsson hoppas på bättre lönsamhet med nygammal teknik. Övervakningssystemet i lagården behåller han med robotarna togs bort.
Fredrik Larsson hoppas på bättre lönsamhet med nygammal teknik. Övervakningssystemet i lagården behåller han med robotarna togs bort. FOTO: Jens Eliasson

”Teknik är lönsamhet”

Fredrik Larsson talar hela tiden om tekniken i form av lönsamhet. Han vill att korna ska mjölkas tre gånger per dygn, något man inte nått upp till. Han ser också att mjölkproduktionen i snitt var för låg.

– Som jag ser det är robotsystemet för känsligt. Står det stilla en stund störs rytmen i stallet och störs rytmen blir det mindre mjölk. Dessutom krävs det mer kraftfoder för att locka korna att bli mjölkade. Robotsystemet kräver mycket management och då tror jag det är bättre att lägga management på korna.

 Snart plockas robotmjölkningen bort: – Jag ser att vi lägger för mycket tid på management av robotarna utan att det ger mer mjölk, menar Fredrik Larsson.
Snart plockas robotmjölkningen bort: – Jag ser att vi lägger för mycket tid på management av robotarna utan att det ger mer mjölk, menar Fredrik Larsson. FOTO: Anders Ingvarsson

Fakta Opensten bondgård AB

Ägs av Fredrik Larsson och hans föräldrar. Gården är inne i ett generationsskifte. Brukar 225-230 hektar åkermark och runt 100 hektar naturbete.

Mjölkar i snitt 190 kor, målet efter övergången till mjölkgrop är att mjölka 230.

Mjölk per ko i snitt: 9500 kg.

Öka antal kor

Med skiftet tillbaka till mjölkgrop får gården en vettig investeringsnivå och kan samtidigt öka antalet kor. Ökat personalbehov ska lösas genom ett bemanningsföretag som tar hand om två av tre mjölkningar.

– Det ska ge den kontroll som jag vill ha på korna och produktionen, säger Fredrik Larsson.

 Övervakningssystemet visar aktiviteten för varje ko: – Det är ett bra hjälpmedel, men teknik som krånglar måste man våga byta ut.
Övervakningssystemet visar aktiviteten för varje ko: – Det är ett bra hjälpmedel, men teknik som krånglar måste man våga byta ut. FOTO: Anders Ingvarsson

Inga larm

– Ska jag och min sambo helt ta över gården kan vi inte ha ett system där vi hela tiden måste vara beredda att springa ut på larm, 365 dagar om året och mitt i natten. Då är det betydligt effektivare med en mjölkgrop där vi vet att varje ko blir mjölkad som hon ska och där vi inte får en massa larm på natten.

Ska öka med 1500 liter

Målet är inställt på att förändringen ska ge mer mjölk per ko och ett arbete som är lättare att planera.

 Jag är jättenöjd med förändringen, säger Fredrik Larsson som kunde premiärmjölka i mjölkgropen den 4 december. Mjölkgropen ska ge mer mjölk per ko och stärka lönsamheten.
Jag är jättenöjd med förändringen, säger Fredrik Larsson som kunde premiärmjölka i mjölkgropen den 4 december. Mjölkgropen ska ge mer mjölk per ko och stärka lönsamheten. FOTO: Anders Ingvarsson

– Jag räknar med att öka mjölken per ko i snitt från dagens 9500 kilo till 11 000. Kalkylerna visar att lönsamheten ska bli bättre.

”Teknik är attraktivt”

Något stopp för teknikutveckling betyder inte dagens förändring. Modern teknik, menar han, kan göra arbetet på mjölkgården effektivare och bättre.

– Teknikintresset har jag kvar. Teknik är attraktivt, men lönsamhet är mer attraktivt. Får man inte mer mjölk på investerat kapital då måste man våga backa och göra en förändring. Det gör vi nu.

LÄS MER: Experten: Så genomför du effektivt ägarskifte

Ser att digitalt

Fredrik Larsson går runt i stallet som byggdes 2013. Det är högt i tak, ljust och luftigt. Mixervagnen kör långsamt längs foderbordet, i taket sitter antenner som exakt pekar ut var varje ko befinner sig. Fredrik kan med en blick i telefonen eller vid datorn inne på kontoret läsa av vilka kor som avviker i sitt beteende.

– Här är två kor som det tycks vara dags att inseminera, säger han och pekar på datorskärmen.

Fakta robotmjölkning

Nästan fyra av tio svenska kor robotmjölkas idag enligt husdjursstatistik från Växa. Sammanlagt fanns förra året 735 mjölkgårdar med robotmjölkning. Flest finns i stall med mellan 50 och 100 kor – något som kan sägas vara typiska familjejordbruk.

Upptäcker i tid

På samma skärm kan han också se om det är några kor som har misstänkt hälta, går ovanligt mycket eller ovanligt lite. Cowview-systemet var en av de teknikförändringar som gjordes när stallet var nytt.

– Det är en bra teknik, den ska vi behålla. Att hitta kor som ska insemineras är inte lätt när du har 200 kor i ladugården. Med det här systemet är de enkla att hitta och det betyder mycket om en mer insemineras i tid eller vi upptäcker en hälta innan vi måste behandla med antibiotika, säger Fredrik Larsson.

Fredriks tips till den som vill se över tekniken

1. Skaffa rättvisa och tydliga kalkyler och gör det som är ekonomiskt bäst för gården. Snöa inte in på en viss teknik för att du är intresserad av den.

2. Acceptera inte första bästa lösning utan titta på olika alternativ och möjligheter, på olika fabrikat och olika lösningar. Jämför!

3. Innan du genomför förändringen – titta hur logistiken påverkas: I det här fallet kotrafiken.

4. Motivera och få med dig personalen på förändringen. Var inte rädd för att investera i en bättre arbetsmiljö.

LÄS MER: Robot skadade hans kor – stämmer leverantör

Relaterade artiklar

Till toppen