Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 18 augusti 2017

Havor gård har Gotlands första Kravgrisar

HAVDHEM.

Efter en 20 månader lång omställning får Niklas och Håkan Hermansson äntligen betalt för sina Kravgrisar på Havor gård på södra Gotland.

– Från början av juli får vi fullt betalt för våra grisar, säger Niklas Hermansson.

Under omställningen har de fått det konventionella priset vilket är klart lägre. Att bygga om stallarna och iaktta karenstiden har tagit sammanlagt 20 månader.

– Nu har vi lagt om all mark enligt Kravs regler.

 Niklas och Håkan Hermansson är Gotlands första Kravgrisproducenter.
Niklas och Håkan Hermansson är Gotlands första Kravgrisproducenter. FOTO: Karl Melander

Havor Gård har haft en stor konventionell grisproduktion men bröderna Hermansson, som driver gården i elfte generationen, var inte nöjda med lönsamheten.

– Vi stod inför valet att kraftigt öka den konventionella produktionen eller gå över till Krav, säger Niklas Hermansson.

Hans fru Hanna hade varit på en träff i Visby med organisationen Jord på trynet och var mycket positiv till att ställa om – inte bara till ekologisk produktion utan till Kravs strängare krav. Och Slagteriet på Gotland ville gärna ha en Kravgodkänd grisproducent på Gotland, eftersom det inte har funnits någon.

Havor gård

Ägs och drivs av bröderna Niklas och Håkan Hermansson.

Niklas fru Hanna arbetar också heltid. Dessutom har gården tre anställda.

Areal: 230 hektar.

Antal djur: 150 suggor.

Produktion: 3 000 slaktsvin årligen.

Ekologiska grisar och Kravgodkända grisar utgör endast drygt 2 procent av den totala grisproduktionen i Sverige. Avräkningspriset är 3-4 gånger högre än för konventionella grisar. Bröderna Hermansson vill inte säga någon exakt summa. Kontraktet med Gotlands Slagteri är en affärshemlighet.

 Bröderna Niklas och Håkan Hermansson är elfte generationen på Havor Gård utanför Hemse på södra Gotland.
Bröderna Niklas och Håkan Hermansson är elfte generationen på Havor Gård utanför Hemse på södra Gotland. FOTO: Karl Melander

Det som avgjorde var att de fick ett femårskontrakt med slakteriet och att golvpriset var 35 kronor kilot. Betalningen ska ge en bättre lönsamhet på Havor gård.

– Vi har samma personalstyrka som tidigare men arbetstiden är den dubbla för varje sugga och fyra gånger mer för varje slaktsvin. Därför kostar det mer, säger Niklas Hermansson.

Strängare regler om utevistelse

Skillnaden mellan konventionellt och ekologiskt handlar främst om utrymme för grisarna och ekologiskt odlat foder. Krav har dessutom stränga regler när det gäller bete och utevistelse. Större krav på ytor både inom- och utomhus har betytt investeringar på cirka 3 miljoner kronor och många egna arbetstimmar. Byggnationerna är helt klara i höst.

 Efter tre veckor släpps smågrisarna ut.
Efter tre veckor släpps smågrisarna ut. FOTO: Karl Melander

När de hade en konventionell grisproduktion hade de 600 suggor och producerade mellan 7 000 och 8 000 slaktsvin per år. Nu är det 150 suggor och 3 000 slaktsvin.

Visst har det varit problem med omläggningen under resans gång men andra saker har enbart varit positiva.

– Det är skönt att slippa få växtskydd på sig eftersom vi har ekologisk spannmål. Man ser också att djuren har gott om plats och får det bättre. De får fyra gånger så stor plats att röra sig på. Som uppfödare känns det bra, säger Niklas Hermansson.

”Vi kompletterar varandra”

Han är väl medveten om konflikten mellan konventionellt och ekologiskt. Och han är mån om att betona att ”alla ska inte lägga om”.

– Vi har en fantastisk fin konventionell grisproduktion i Sverige. Jag lägger inte några värderingar i vad som är bäst. Nu prövar vi det här. Vi ser ingen motsättning. Båda behövs, vi kompletterar varandra.

 Havorgrisen har blivit Kravmärkt.
Havorgrisen har blivit Kravmärkt.

Köttet ska säljas via livsmedelskedjornas egna varumärken. Det kan dock bli så att Havors namn kommer på förpackningen samtidigt med Kravmärkningen. Åtminstone det kött som säljs på Gotland.

”Känns verkligen bra”

Niklas Hermansson sammanfattar omställningen så här långt:

– Det känns bra. Det är mycket nytt att lära sig, både med grisar och växtodling, men det känns verkligen bra.

Fotnot: Jord på trynet är en förening med grisproducenter som föder upp enligt Kravs regler.

Tre tips när du ställer om

1. Går byggnaderna att använda? Har jag tillräckligt med bete? Ett antal frågor måste ställas och besvaras.

2. Ta tid på er och fundera så beslutet känns rätt.

3. Du måste vara intresserad av hur djur beter sig. Du måste ha ett ”djuröga”.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen