Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 20 augusti 2018

Hur skriver vi avtal om solpaneler?

I veckans fråga juristen svarar Jessica Wieslander, jurist LRF Konsult, på hur man bäst löser en uppgörelse om solpaneler på grannens tak.

 Jessica Wieslander, jurist LRF Konsult, svarar på frågor om solpaneler.
Jessica Wieslander, jurist LRF Konsult, svarar på frågor om solpaneler. FOTO: Istock

Fråga: Min granne vill sätta upp solceller på södertaket på sin ladugård. Han har inte råd just nu. Jag har möjlighet att sätta upp och bekosta solpanelerna och vill äga dem tillsvidare. Grannen betalar mig för produktionen. Med Jordabalkens regler i åtanke om fast och lös egendom funderar jag på vad som skulle hända om han säljer gården, det blir skilsmässa eller han går i konkurs. Då vill jag fortfarande vara ägare till panelerna och i värsta fall plocka ner dem och flytta till annat ställe.

Vilken typ av avtal är lämplig att skriva hyra, leasing, arrende?

Svar: Du har rätt i att en solcellsanläggning är en sådan anläggning som kan bli fastighetstillbehör. Den största praktiska effekten av att det är att den inte kan överlåtas separat och att den ingår i det underlag som fastigheten utgör både vid försäljning och pantsättning.

Föremål som någon annan än fastighetsägaren tillför fastigheten blir dock inte tillbehör förrän föremålet och fastigheten kommer i samme ägares hand. Det här innebär att i ert fall kommer solpanelerna inte bli fastighetstillbehör. Därför påverkas äganderätten till dem inte vid försäljning, skilsmässa eller pantsättning. De är lös egendom som tillhör dig även om de sitter på grannens tak.

För att grannen inte ska hamna i en köprättslig tvist gör han dock klokt i att upplysa en framtida köpare av fastigheten om att solcellerna inte ingår i köpet.

Inte heller vid konkurs eller utmätning övergår äganderätten till panelerna från dig till grannen, men här finns presumtionsregler som ni behöver vara vaksamma på.

Kronofogden har rätt att utgå ifrån att egendom som gäldenären har i sin besittning också tillhör gäldenären. Detta gäller om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. Därför är det bra att du redan nu funderar över behovet av avtal. Med ett avtal som visar att anläggningen är din och att du har rätt att ha den på grannens ladugård kan du visa att den tillhör dig och inte kan mätas ut för grannens skulder.

Vilken sorts avtal ni behöver är en intressant fråga. Arrende är upplåtelse av jord och därför kan en plats på taket inte vara ett arrende. Att få använda en del av någon annans hus mot ersättning passar i och för sig in på definitionen av hyresavtal, men när huset inte används på ett sådant sätt som hus normalt brukar användas finns rättsfall som säger att det blir ett avtal om allmän nyttjanderätt. Det är vad jag bedömer blir aktuellt i ert fall.

Det finns också beskattningskonsekvenser att ha i åtanke. Jag tänker då på beskattning av inkomsterna från din försäljning, eventuell energiskatt och skattskyldighet för moms på den el du levererar samt dina möjligheter att göra avdrag för momsen på inköp och drift av anläggningen.

Jessica Wieslander, jurist LRF Konsult

Relaterade artiklar

Till toppen