Kvargen viker men proteintrenden består

Hälsotrenden härskar i Sverige sedan flera år. Den handlar om att ta hand om sig själv och sin kropp och att äta bättre. Allt fler motionerar och går på gym för att må bra. Och för att maxa effekten av sin träning vill många öka sitt proteinintag. Jakten på lättillgängliga proteiner är en av huvudförklaringarna bakom kvargboomen och skälet till att mejerierna satsar stora pengar på att hitta nya proteinprodukter baserade på mjölk.

Inresset har ökat senaste 10 åren

Redan kring 2010 togs Arla på sängen av en kraftigt ökad efterfrågan på ”cottage cheese” under varumärket Keso.

Det var ”gympubliken” som upptäckt det höga proteininnehållet, enligt Per Andersson, kategorichef på Arla.

– Vi slog i taket försäljningsmässigt och byggde en ny fabrik för att möta efterfrågan, säger han.

Samtidigt fångade andra aktörer på mejerimarknaden upp det ökade intresset för protein och Lindahls lanserar sin första kvarg 2011.

– Vi hade tidigt kontakt med träningsvärlden och såg en ökad efterfrågan på proteinprodukter. Sociala medier var fullt av det: ”Protein är bra. Protein bygger muskler”, säger Anna Oliw, utvecklingschef på Skånemejerier.

Den första kvargprodukten var naturell men Lindahls gick snabbt vidare och kvarg finns idag i ett stort antal smaker.

– Det började med träningsfolket men efterhand spred det sig till en bredare grupp och då blev smaken viktigare, säger Anna Oliw.

Lindahls ledande på kvargmarknaden

I dag är Lindahls ledande med en andel på cirka 40 procent av kvargmarknaden. Produktutbudet har också ökat och numera ingår flera varianter och smaker av drickkvarg och yoghurtkvarg i sortimentet. Allt större del av den invägda mjölken används i tillverkningen och i år går 15 procent av Skånemejeriers totala mjölkinvägning till kvargtillverkningen. För att tillverka 1 kilo kvarg går det åt 3,38 kilo mjölk i Lindahls anläggning i Malmö.

Det gick också snabbt för Arla att hänga på proteintrenden och lansera egna kvargprodukter men mejerijätten har ingen kvargproduktion i Sverige. Mjölken kommer från Arlabönder i Europa och ”sked-kvargen” tillverkas i Tyskland medan drickkvargen görs i Nederländerna.

– Där tillverkar vi den här typen av produkter bäst och mest effektivt, säger Per Andersson.

Efterfrågan på kvarg fortsatte att öka när de lättillgängliga, smaksatta produkterna kom ut. Produktutvecklingen fortsatte och kring 2015–16 kom nästa skifte då nya mjölkbaserade proteinprodukter började säljas. Det var proteinshakes och proteinpudding som kom i bekväma portionsförpackningar som inte behövde förvaras kallt. Det öppnade för allt fler aktörer proteinmarknaden. Det är privata entreprenörer som importerar produkterna från Europa där de låter legotillverka till exempel shakes, puddingar och bars.

Proteinbars en ny favorit

Och uppfinningsrikedomen är stor. Proteinglass eller proteindopad grillsås har ännu så länge inte blivit några storsäljare medan proteinbars har seglat upp som en vinnare i dagligvaruhandeln.

Enligt marknadsinstitutet Nielsen har försäljningen av kvarg gått tillbaka de senaste åren.

– Den övergripande trenden i vår dagligvarubarometer är hälsa och lättillgänglighet. Vissa specifika varumärken kanske växer fortfarande men peaken för varugruppen kvarg nåddes för 4–5 år sedan. Proteinpudding har också varit uppe och vänt. Det som dock växer är proteinberikade hälsobars, säger Anna Ekström, Nordic Sales Director på Nielsen.

Hälsotrenden rullar på liksom den höga efterfrågan på lättillgängliga proteiner. Det borgar för att mjölken även i fortsättningen kommer att spela en central roll.

– Vill du ha extra protein i någonting är vassle väldigt bra eftersom det dessutom innehåller ett antal viktiga vitaminer och mineraler. Det är också ett bra sätt att ta hand om en av biprodukterna från mjölkproduktionen, säger Per Anderson, Arla.

Letar febrilt nya produkter

Mejerierna jobbar också för högtryck för att hitta nya produkter.

– Området hälsa är så mycket större än tunga vikter och dieter. Vi ser ett ökat intresse för högkvalitativa proteiner och jobbar för att utnyttja vår kunskap inom kvarg för att hitta nya innovationer inom mejeri men också för att hitta mer användar- och miljövänliga förpackningar, säger Anette Gregow, kommunikationschef på Skånemejerier.

Utöver nya vasslebaserade proteinprodukter är maghälsa ett av områdena Arla tittar på, enligt Per Andersson. Stora förhoppningar är knutna till den framforskade bakterien F19 som Arla redan tagit patent på. På 1980-talet var det en bärande ingrediens i produkten Dofilus, som nu är relanserad i mejerihyllan.

Forskarna på Arla arbetar nu bland annat med att transferera in F19 i andra produkter.

– Magproblem är inte bara en trend i uppåtgående, det är redan verklighet. Mer än hälften av Sveriges befolkning har problem med magen. Det är ett folkhälsoproblem och vi vet att mjölkråvaran erbjuder en lösning för många, säger Per Andersson.

LÄS MER:

Faktaruta: Kvarg försäljning (rullande tolvmånaderstal)

Volym tonförändring procent

201724 645

201822 814-7,4

2019 tom v.3621 183-7,1

Värde mkr

2017852

2018795-6,6

2019734-7,6

Källa: Nielsen ScanTrack DVH Totalt W3619