Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 4 oktober

”Man måste jobba med växtföljden”

Mer varierade växtföljder är vägen till bättre ekonomi. Det anser Håkan Rosenqvist, forskare och utredare inom lantbrukets ekonomi.

 Det är när man ersätter de minst lönsamma grödorna med omväxlingsgrödor som lönsamheten förbättras, menar ekonomen Håkan Rosenqvist.
Det är när man ersätter de minst lönsamma grödorna med omväxlingsgrödor som lönsamheten förbättras, menar ekonomen Håkan Rosenqvist. FOTO: Anna Ellström

Efter en titt i jordbruksstatistiken konstaterar Håkan Rosenqvist att Mälardalens höstveteskördar inte ökat med mer än ungefär 100 kilo per hektar de senaste 15 åren – trots tillgång till bättre utsäde, teknik och kunskap.

– Det är illavarslande att vi sett en så pass svag skördeutveckling i vissa områden. Troligen är växtföljden en av de saker vi behöver jobba med, säger han.

Tog bort grödor

En varierad växtföljd kan vara en väg till ökad lönsamhet, menar Håkan Rosenqvist. I ett tidigare forskningsprojekt beräknades lönsamhetsfördelar med att lägga in vall i växtföljden på spannmålsgårdar.

– Vinsterna kom när vi tog bort de minst lönsamma grödorna. Skördarna ökade, samtidigt som det krävdes mindre insatser per kilo producerad vara när kvävebehovet sjönk och grödorna blev friskare.

Gör kalkyler

För att tydligare se de ekonomiska fördelarna med en mer varierad växtföljd, tror Håkan Rosenqvist på att göra ekonomiska kalkyler för flera efterföljande grödor tillsammans.

– Här räknade vi till exempel på en meravkastning i minst tre år efter vallen, säger han.

Förlustaffär på vissa håll

Om man räknar bort gårdsstödet är det enligt Håkan Rosenqvist i vissa områden en förlustaffär att odla vårsäd. Att ersätta den med en träda kan vara mer lönsamt.

– Då hinner man också i god tid etablera höstraps, som ger riktigt bra förutsättningar för höstvete, ofta den mest lönsamma spannmålsgrödan.

Bortsett från biologi och klimat är avsättningsfrågan avgörande för vilken växtföljd man kan tillämpa. När Findus la ner konservärtodlingen försvann exempelvis en bra avbrottsgröda för ett antal skånska gårdar.

Samarbete mellan gårdar

Håkan Rosenqvist ser potential i fler samarbeten mellan växtodlingsgårdar och djurgårdar för att få mer varierade växtföljder.

– Men de geografiska förutsättningarna måste finnas, för ekonomin i samarbetet försvinner om avstånden blir för stora.

LÄS ÄVEN: ”Alla vinner på bättre management”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen