Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 24 november

Producenter drömmer om svensk grisbörs

Flera ledande grisproducenter menar att den svenska marknadsmodellen inte längre fungerar. De sneglar i stället mot den österrikiska ”svinbörsen” där producenternas organisation kanaliserar utbudet.

 Peter Eriksson är en av de grisuppfödare som vill undersöka möjligheterna att starta ett producentägt marknadsbolag.
Peter Eriksson är en av de grisuppfödare som vill undersöka möjligheterna att starta ett producentägt marknadsbolag. FOTO: Mikael Ljungström

Från att under flera år ha legat flera kronor över den europeiska grismarknaden fick de svenska uppfödarna snabbt se sig omsprungna när det globala prisrallyt startade under våren till följd av en enorm efterfrågan från ASF-drabbade länder i Asien, främst Kina.

Samtidigt finns ett missnöje över att slakterierna inte klarade av att kompensera för de kraftigt höjda kostnader som blev följden av torkåret 2018.

Minskad produktion

Som konsekvens av detta hade den svenska produktionen i oktober minskat med 12 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år.

– Avräkningspriset behöver höjas med 20 procent för att få upp lönsamhet och investeringsvilja. Vi är i en unik situation med svag valuta och utan importhot så är det någon gång vi kan höja vår lönsamhet är det nu, säger Petter Beckman, inspektor på Mellby Gård och styrelseledamot i Sveriges Grisföretagare.

Stor frustration

Flera av de grisuppfödare som Land Lantbruk har talat med menar att situationen i Sverige strider mot all marknadslogik.

– Alla stjärnor står rätt på himlen. Vi har dyr import och hög inhemsk efterfrågan tack vare mervärden som god djurvälfärd, gott hälsoläge och låg antibiotikaanvändning. Ändå släpar vi efter och det gör mig oerhört frustrerad, säger Per-Olof Hilmér, som driver integrerad produktion inom en suggring i Dalsland.

Gammaldags prissättning

Systemet med ett avräkningspris som slakterierna sätter veckovis är en kvarleva från tiden när föreningsslakten dominerade marknaden och förutsattes ta ut så bra betalning som möjligt för sina ägares räkning. Det som lantbrukaren kan påverka är de tillägg som finns i det enskilda avtalet men som ändå utgör en liten andel av det totala priset.

Diskussionen är inte ny men har aktualiserats igen. En modell som förts på tal är den som svenska kycklinguppfödare har och som tar hänsyn till foderkostnaderna. En annan skulle kunna vara att relatera till ett genomsnittligt EU-pris.

Behövs nytänk

Den fasta prismodell som på slakteriernas initiativ tillämpades 2012–2013 slutade med att slakterierna kontaktade sina leverantörer för att förhandla ned priset sedan de felbedömt marknadsläget.

– Vi måste fundera på att sälja grisarna på ett annat sätt. Därför är vi ett antal större producenter som har börjat diskutera möjligheterna att starta ett marknadsbolag likt det som finns i Österrike. Där samlar grisföretagarnas organisation utbudet i en börs med ett uppdaterat pris varje vecka, säger Peter Eriksson, integrerad uppfödare och ordförande i Skaraborgs Grisproducenter.

Chansen för att ett sådant upplägg skulle kunna fungera ökar i takt med att den svenska produktionen fortlöpande koncentreras till allt färre men större gårdar.

Har sagt upp avtal

KLS och Scan har löpande avtal med sex månaders uppsägningstid medan Skövde Slakteri tillämpar avtal som löper kalenderårsvis med uppsägning senast vid halvårsskiftet.

– Mitt avtal är uppsagt nu. Jag vill ha en omförhandling och det är i första hand en principsak. Jag försöker tänka företagsmässigt men vet också att många är rädda för att säga upp sina avtal, säger Henrik Nilsson, smågrisuppfödare utanför Ystad.

Fler skickar utomlands

Det har under längre tid körts en del svenska suggor till slakt i Tyskland och det har under sommaren också sålts svenska smågrisar till Polen. Det finns också uppgifter om att enstaka bilar med slaktgrisar har skickats från Göteborg respektive Skåne.

– Suggorna betalar 14–15 kronor i Tyskland och det är klart lönsamt. De kommer mestadels från Skåne. Men beträffande slaktgrisar är det i nuläget för höga omkostnader för att det ska betala sig, menar Torbjörn Eriksson, som driver djurtransportfirma i Tomelilla.

Ingen fungerande marknad

I sin kampanj ”Rätt pris på svensk gris” 2011 hävdade Sveriges Grisföretagare att det är 24 procent dyrare att producera en gris i Sverige jämfört med Tyskland. Periodvis har också svenska uppfödare haft den merbetalningen – men det var innan ASF vände upp och ned på världsmarknaden.

– Den nuvarande situationen har blottlagt att vi inte har en fungerande marknad i Sverige, säger Per-Olof Hilmér.

Grispriser

LÄS MER:LÄS MER:

Relaterade artiklar

Till toppen