Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 7 december 2017

Så mycket tjänar du på ekologiskt

Lönsamheten i att ställa om till ekologisk produktion varierar beroende på förutsättningarna. I nygjorda analyser har LRF Konsult räknat på fyra olika scenarier för en växtodlingsgård respektive en mjölkgård.

FOTO: Ann Lindén

Att lönsamheten i ekologisk produktion de senaste åren har varit bättre än i konventionell produktion är välkänt. Det nya i LRF Konsults analys är att också gårdar som saknar ideala förutsättningar för ekologisk produktion ofta kan öka sin lönsamhet vid en omställning.

I korthet gäller att en mjölkgård med gott om egen areal i förhållande till koantalet och goda möjligheter till produktivt bete nära ladugården har goda förutsättningar för ekologisk produktion. För en växtodlingsgård är möjlig avsättning för vallgrödor och tillgång till ekogodkänd växtnäring viktiga faktorer.

”Överraskade mig”

Men i LRF Konsults scenarieanalyser visar det sig att också mjölkgårdar med lägre andel egen areal och växtodlingsgårdar utan avsättning för vallgrödor kan göra bättre resultat som ekologiska än vid fortsatt konventionell drift.

– Det överraskade mig att en växtodlingsgård som i ekoalternativet använder oskördad gröngödsling för en stor del av kvävetillförseln gör ett bättre resultat än vid fortsatt konventionell drift, säger Stefan Nypelius, som tillsammans med Jan Lagerroth är den på LRF Konsult som har gjort de nya lönsamhetsanalyserna.

FOTO: Fredrik Thunberg

Baseras på Jordbruksverkets skördestatistik

Utgångspunkten för växtodlingsgården har varit ett tänkt företag i mellansvensk slättbygd, till exempel i Västra Götaland, Östergötland eller Mälardalen, 120 hektar åker och en pågående konventionell drift med en spannmålsdominerad växtföljd.

Skördenivåerna i beräkningen baseras på medeltal från Jordbruksverkets skördestatistik under fem år. Som konventionell växtodlingsgård omsätter företaget drygt 1,2 miljoner kronor och gör en förlust på 150 000 när nedlagd arbetstid är betald.

Om samma gård odlas ekologiskt och spannmålsskörden 60 procent av den konventionella blir omsättningen likartad eller högre och resultatet i stället en vinst efter arbete på mellan 75 000 och 220 000 kronor.

Mjölkgården i LRF Konsults analys ligger i mellanbygd i södra Sverige, har en nybyggd robotladugård och en nuvarande konventionell drift med 80 mjölkkor, 70 hektar åkermark och en mejerileverans på 780 ton mjölk per år.

I ekoscenarierna för samma gård använder Stefan Nypelius och Jan Lagerroth tillgång till olika mycket areal för att spegla effekten på djurstöd och av att producera en allt större andel av det egna fodret. Lönsamheten stiger som väntat markant med ökad tillgång till areal. Men också i alternativet att minska koantalet från robotens maximala kapacitet på 80 stycken, ned till 56 som vid ekologisk drift är vad som kan försörjas med eget grovfoder på 70 hektar, så förbättras lönsamheten.

”Stämmer väl med rådgivningen”

Överskottet totalt är visserligen något högre vid fortsatt konventionell drift, men räknat som ersättning för nedlagt arbete så är det lägre koantalet i ekoscenariet bättre.

– Det här stämmer ganska väl med vad jag har sett i min rådgivning de senaste åren, säger Jan Lagerroth, rådgivare på LRF Konsult i Västra Götaland.

Varför är det då inte fler som ställer om när lönsamhetsberäkningarna talar ett så tydligt språk?

– Jag tror kanske att man som konventionell producent tenderar att överskatta riskerna i ekoproduktionen. Man tror att priserna svänger mera och att det är en betydligt större osäkerhet i odlingen. Men prisrisken är inte större i ekoproduktionen och odlingsriskerna verkar oftast vara hanterbara, säger Stefan Nypelius.

Jan Lagerroth tror att skuldsättning och brukarens ålder kan ha betydelse.

– Har man bara fem eller tio år kvar till pension så gör man kanske inte en sådan stor omläggning. Då kanske man inte heller är så hårt skuldsatt och har inte så höga krav på jordränta, säger Jan Lagerroth som en tänkbar förklaring till att den lönsamma ekoproduktionen inte röner större intresse.

Läs hela rapporten HÄR.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen