Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 26 maj

Satsar på hållbar och unik grisuppfödning

EDSVÄRA

Intresset för hans grisstall är så stort att Anders Gunnarsson har fått börja neka en del studiebesök. Hans satsning på en hållbar animalieproduktion har gett eko även utanför lantbruksnäringen.

 Det egna konceptet med lösgående grisar med möjlighet till utevistelse har gjort Anders Gunnarsson i Edsvära unik bland landets uppfödare. Köttet marknadsförs som Scans hållbarhetsgris.
Det egna konceptet med lösgående grisar med möjlighet till utevistelse har gjort Anders Gunnarsson i Edsvära unik bland landets uppfödare. Köttet marknadsförs som Scans hållbarhetsgris. FOTO: Daniel Strandroth/Strandroths fotografi

Fram på eftermiddagen när solen har hunnit värma börjar grisarna på Halla gård söka sig ut i de beteshagar som formar sig likt tårtbitar. Successivt bökar och betar de sig utåt, avgränsade med låga elstängsel.

Trots att produktionen formellt sett benämns som konventionell är det nästan så långt från sanningen man kan komma. I stället har Anders Gunnarsson tagit begreppet hållbarhet till en ny nivå.

– Efter att jag som femte generationen hade tagit över gården började jag fundera på hur jag kunde göra storskalig grisproduktion så klimatvänlig det bara går. Ekologiskt var inte aktuellt för jag anser inte att jag skulle få fram tillräckligt med foder till rätt kvalitet, säger Anders Gunnarsson.

 Anders Gunnarsson.
Anders Gunnarsson. FOTO: Daniel Strandroth/Strandroths fotografi

Bättre betalt

Tillgången till areal möjliggjorde beteshagarna. Han testade linderödsgrisar för att skaffa sig erfarenheter och insåg genom konceptet Exceptionell råvara att det fanns pengar att tjäna, bara han levererade rätt produkt.

– För linderödsgrisarna kunde jag få sju gånger bättre betalt än konventionell gris medan ekologiskt låg någonstans mitt emellan. Där såg jag en affärsidé. Min tanke blev att ta fram en gris med nästan alla mervärden och inte vara rädd för att ta betalt.

 Målet för Halla gård är att uppnå ett totalt biologiskt kretslopp där fotosyntesen är den enda externa energikällan. Genom biogasproduktion och egen gödsel återstår endast dieseln till maskinerna och lite tillskott av handelsgödsel.
Målet för Halla gård är att uppnå ett totalt biologiskt kretslopp där fotosyntesen är den enda externa energikällan. Genom biogasproduktion och egen gödsel återstår endast dieseln till maskinerna och lite tillskott av handelsgödsel. FOTO: Daniel Strandroth/Strandroths fotografi

Inne i stallet går grisarna lösa i sammanlagt åtta avdelningar. En automatisk våg sorterar ut avvikande individer och de som uppnått slaktvikt. Strömedel blåses ut regelbundet och ett sprinklersystem kyler vid behov. Agrifarms ventilationssystem med undertryck är energieffektivt och håller ammoniakhalten på en låg nivå.

– Jag påstår att mina grisar har det bättre än i ett EU-ekologiskt system där grisarna släpps ut på en betongplatta, säger Anders Gunnarsson.

Omvänd förhandling med HK Scan

Satsningen för cirka 45 miljoner kronor föregicks av många undersökningar och förhandlingar. Genom sin produktion av rapsgris hade gården en etablerad relation med HK Scan som var den naturliga parten att kontakta.

– Det var en skithäftig förhandling. Jag har aldrig tidigare varit inblandad i en sådan stor affär och hade stor hjälp av min dåvarande medarbetare Johannes Lübeck. Det var nog första gången någon vände på kuttingen och sa: ”Detta är vad jag vill ha för grisen”, konstaterar Anders Gunnarsson.

 Beteshagarna är indelade i totalt 16 "tårtbitar" vilket innebär att de vartannat år kan sås om och få ligga orörda. Ett lågt elstängsel håller grisarna på plats och runt om finns ett högre staket för att hålla vildsvin ute.
Beteshagarna är indelade i totalt 16 "tårtbitar" vilket innebär att de vartannat år kan sås om och få ligga orörda. Ett lågt elstängsel håller grisarna på plats och runt om finns ett högre staket för att hålla vildsvin ute. FOTO: Daniel Strandroth/Strandroths fotografi

Avtalet är uppbyggt med ersättningar för risk, extrakostnader och för själva konceptet. Styckdetaljerna marknadsförs som Scans hållbarhetsgris med bild från gården på Anders Gunnarsson.

– Jag har alltid tyckt att en lönsamhet på 2–4 procent är alldeles för dålig med tanke på alla risker som lantbrukaren tar. Samtidigt har dagligvaruhandlaren en marginal på 20 procent utan att ta några risker alls.

Blir eget kretslopp

Förutom diesel till maskinerna och en viss andel mineralgödsel är Halla gård på väg att bli det kretslopp som Anders Gunnarsson tänkte sig. Dessutom börjar biogasen med rådande elpriser och stundande produktionsstöd att bli en riktig god affär.

Studiebesöken från när och fjärran har avlöst varandra sedan invigningen hösten 2019. Nyligen gästade en större grupp från Menigo och även en från länsstyrelsen. Trycket är så högt att det ibland blir ett nej.

Anders Gunnarsson börjar också få efterföljare och agerade konsult när familjen Nilsson i Vassmolösa utanför Kalmar byggde ett liknande stall, dock utan beteshagar.

– Jag vill producera fläsk med så många fördelar som möjligt till priser som många har råd med, säger Anders Gunnarsson.

LÄS MER: Läs om alla Årets spjutspetskandidaterLÄS MER: Läs om förra årets vinnare

Fakta: Halla gård

Plats: Edsvära, i Kvänum i Västergötland.

Driftsform: Anders Gunnarsson i enskild firma.

Verksamhet: 11 500 slaktgrisar per år i hållbarhetskonceptet och knappt 9 000 rapsgrisar i konventionellt stall. Totalt 6 520 slaktgrisplatser. Produktionsformerna ger lika hög daglig tillväxt. Smågrisarna till hållbarhetsstallet köps från en granngård.

Övrig verksamhet: 2,2 MW biogas som omvandlas till värme och el, varav 250–350 KWh el säljs. Anläggningen producerar cirka 12 000 ton rötad gödsel.

Areal: 540 hektar åker. Sjuårig växtföljd mot tidigare fyraårig sedan kvävefixerande grödor introducerats.

Antal anställda: Fem heltidstjänster inklusive ägaren. Tre anställda, resten F-skattare.

Klimatavtryck: 2,3 kilo koldioxidekvivalenter per kilo grisskött, vilket är lägre än både lax- och kycklingproduktion. Genomsnittlig grisproduktion ligger på 3,6–3,7 kilo. (Uppgifterna från Rise).

Affärsidé: En så klimatneutral grisproduktion som möjligt med hög djurvälfärd.

Framtidsplaner: Strävar mot ett slutet kretslopp på gården med fotosyntesen som energikälla.

Sex tips för ett lönsamt företag

* Våga tro på din övertygelse.

* Testa din idé – särskilt om den sticker ut.

* Sälj in ditt koncept på ett lättbegripligt sätt.

* Gör studiebesök – bästa sättet att lära sig.

* Var noggrann och stenhård i upphandlingar.

* Säkra avsättningen för din produkt.

FAKTA: Tävlingen Årets Spjutspetskandidat

Årets spjutspets arrangeras av Land Lantbruk, Swedbank och Sparbankerna, Ludvig & Co och LRF Ungdomen och prisar företag med basen i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som är hållbara, framgångsrika och innovativa.

Årets sex finalister presenteras i Land Lantbruk kommande veckor. Vinnaren presenteras i Land Lantbruk nr 26/27 den 23 juni.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen