Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 12 november 2018

Många av spannmålsavtalen kan inte levereras

Mer än en tredjedel av de avtalade spannmålsvolymerna med Lantmännen har inte kunnat levereras av lantbrukarna. Det handlar om förluster på mångmiljonbelopp.

 Mikael Jeppson, spannmålschef på Lantmännen Lantbruk.
Mikael Jeppson, spannmålschef på Lantmännen Lantbruk. FOTO: Rickard Nilsson

– Det är stora volymer som inte är uppfyllda vilket är väldigt kännbart för alla parter, sa Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen Lantbruk, vid ett odlarmöte i skånska Ängelholm.

Den första juni i år hade lantbrukare förbundit sig att sälja 1,3 miljoner ton spannmål till Lantmännen i fastpris- och poolavtal.

Vid den tidpunkten såg skörden fortfarande ut att bli stor och många trodde på fallande priser. Sedan slog skörden som bekant helt fel och många klarade inte leverera de volymer av grödor som de åtagit sig att göra i kontrakten.

Av 1,3 miljoner ton spannmål har lantbrukarna inte kunnat leverera 480 000 ton. 240 000 ton av dem är inom gränsen för hur mycket man kan få slippa att leverera utan att ersätta Lantmännen för inköp av ny vara.

LÄS MER: För höga proteinhalter i kornskörden

”Väldigt stora volymer”

För Lantmännens fastprisavtal gäller att den avtalade volymen måste uppfyllas till 90 procent. Den mängd spannmål som saknas upp till 90 procent måste lantbrukaren ersätta Lantmännen för genom att betala mellanskillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset vid återköp eller sista leveransdag. 

Den första juni hade lantbrukare tecknat fastprisavtal med Lantmännen på totalt 720 000 ton, vilket innebär ett totalt minimiåtagande på 650 000 ton. Av dem har lantbrukarna inte kunnat leverera 160 000 ton – alltså nästan en fjärdedel hade vid avtalsperiodens slut den 12 oktober antingen återköpts eller inte levererats.

– Sedan vet inte hur mycket som felar för de avtal som ligger för leverans nu och framåt. Vi har leveransperioder oktober-december, januari-mars och april-juni. Vi vet inte hur mycket av dem som kommer att uppfyllas. Det är säkert en del som kommer att köpas tillbaka. Jag tror att man avvaktar och ser om priserna går ned. Men det är väldigt stora volymer som försvinner från den här försäljningen för skörd 2018, sa Mikael Jeppsson.

LÄS MER: Spannmålsbrist leder till högre priser

FOTO: Eva Westin

Lantbrukare får återbetala

Hur stor mellanskillnad lantbrukarna ska betala Lantmännen för utebliven leverans varierar naturligtvis beroende på vilket pris de sålt till och när återköpet gjorts. Enligt Lantmännen ligger den i många fall mellan 200 och 800 kronor per ton beroende avtalspris och avtalsform.

Till exempel kunde lantbrukare i mars sälja maltkorn på termin till Lantmännen för 1 500 kronor per ton och ett återköp i augusti kunde ge ett pris på omkring 2 300 kronor per ton. I ett sådant scenario ska lantbrukaren betala 800 kronor per ton som inte levererats upp till kontraktets minimivolym. Totalt handlar det om mångmiljonbelopp som lantbrukare ska betala för uteblivna leveranser.

Kritik mot hård linje

Många har kritiserat Lantmännens hårda linje när det gäller spannmålsavtalen, att företaget inte har släppt på kraven på kontraktsuppfyllnad, som en del andra spannmålshandlare gjort.

Men om återköpsklausulen inte fanns skulle förlusterna drabba alla medlemmar i Lantmännen, enligt Mikael Jeppsson.

– Den linje som styrelsen har valt när det gäller återköp är att avtal ska hållas. Jag förstår att man kan ha synpunkter på det. Men det som är viktigt att komma ihåg är att Lantmännen är ett medlemsägt företag. All vinst delas ut till medlemmarna som återbäring och efterlikvid. Om vi inte haft det här upplägget hade en del av kostnaden betalats även av dem som har uppfyllt sina avtal. Alla lantbrukare hade fått vara med och betala den här notan, sa Mikael Jeppsson.

”Alla får ett underskott”

Enligt honom gör Lantmännen en förlust på varje återköpsaffär då företaget har sålt volymer vidare till kunder i sin tur som måste levereras. Volymerna måste då köpas in på marknaden till högre priser.

Kraven på att lantbrukaren måste ersätta Lantmännen för utebliven volym sänker dock Lantmännens förlust väsentligt jämfört med bondens (se exempel nedan).

– Alla får ett underskott på affären. Lantbrukaren jättemycket och lantmännen tappar också.

På mötet framhöll en åhörare att bönderna får ta en förhållandevis stor risk jämfört med Lantmännen.

– Lantmännen ska inte tjäna eller riskera pengar genom spekulation utan vi har en rätt så snäv policy som gör att vi har möjlighet att vara med på en viss uppgång om vi är rätt positionerade, men det ska inte påverka vår verksamhet negativt, sa Mikael Jeppsson och framhöll även att varje lantbrukare bör bestämma i förväg vilka risker de ska ta i sina affärer.

– Jag tror att det är jätteviktigt att man som lantbrukare försöker forma sin egen riskpolicy.

”Lantbrukaren som beslutar”

En annan åhörare ansåg att Lantmännens säljare uppmuntrat lantbrukare att sälja en stor del av den förväntade skörden till fastpris, vilket visade sig vara förödande i år.

– Det är säkert så att handlare har velat göra affärer och att många av mina kollegor har sagt ”sälj nu”. Samtidigt är det ytterst lantbrukaren som måste ta sitt beslut. Det är hans eller hennes beslut om man ska sälja eller avstå, sa Mikael Jeppsson.

När det gäller poolprisavtal så är minimileveransen 70 procent av avtalad volym. Den sista leveransdagen hade 59 000 ton av minimiåtagandet på 410 000 ton inte levererats i pool 1.

LÄS MER: Efter torkan: Sämsta skörden på 60 år

FAKTA: Exempel på förlust vid återköp av fastprisavtal

Om en lantbrukare sålt 1 000 ton maltkorn till ett fast pris på 1 500 kronor per ton till Lantmännen före skörd och sedan bara kan leverera 500 ton så återstår 400 ton upp till 90 procent av avtalsvolymen.

Om marknadspriset på återköpsdagen är 2 400 kronor per ton ska lantbrukaren betala Lantmännen 800 kronor per ton för de 400 tonnen (2 300-1 500 kronor per ton, Lantmännen har en marginal mot lantbrukaren på 100 kronor per ton). Totalt ska lantbrukaren då ersätta Lantmännen med 320 000 kronor.

Enligt Mikael Jeppsson hade Lantmännen genom sin marginal gentemot lantbrukaren vid full leverans haft ett täckningsbidrag för affären på 100 000 kronor. Med ovanstående underleverans får Lantmännen istället en förlust på 30 000 kronor för affären.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen