Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 27 augusti 2017

Svårodlad lupin värd besväret

Ökat intresse för alternativa proteinkällor skapar en ny marknad för lupin. En av dem som provar odling av matlupiner är ekobonden Magnus Bengtsson på Körslätts gård.

 Ekobonden Magnus Bengtsson har odlat lupin sedan 2002.
Ekobonden Magnus Bengtsson har odlat lupin sedan 2002. FOTO: Tove Nilsson

Han har odlat lupin sedan 2002, främst i samodling med spannmål som foder till sin ekologiska slaktkycklingsproduktion på skånska Söderåsen. Nu har han tagit steget vidare till att odla ekologisk lupin för människoföda.

– Det är spännande att det blivit intressant att äta lupiner. De som köper de här grödorna är vegetarianer och andra som bryr sig om vad de köper för mat. Det är en kundkategori som är rolig att odla till, säger Magnus Bengtsson.

Han började förra året med en provodling till företaget Nordisk råvara och har i år en produktionsodling på 20 hektar. Lupin anses ofta vara svårodlad. Den konkurrerar dåligt med ogräs och mognar ojämnt vilket kan ställa till det i tröskningen.

– I år varade blomningen tre veckor ungefär, det är en kort blomning. Jag har odlat andra sorters lupiner som blommade långt in i augusti. Det blir jättesvårt när baljorna i botten börjar spricka och drösa medan de i toppen knappt slutat att blomma, förklarar han.

FAKTA: Körslätts gård

Ligger i skånska Kvidinge.

120 hektar ekologisk odling av rågvete, majs, solros och lupiner till livsmedel, rödklöverfrö, konservärter och raps. En stor del går till foder till de ekologiska slaktkycklingarna.

Magnus Bengtsson driver även maskinstation och har skog.

Grödan passar på hans sandiga och grusiga jordar, till skillnad från exempelvis åkerböna som trivs på jordar med mer lera och ger dålig skörd hos honom. Magnus väljer att odla grenade sorter trots problemen med ojämn mognad eftersom de ger en högre skörd.

– Det är värt bekymret. Ogrenade sorter ger bara halva skörden.

Enligt Per Modig, rådgivare på HIR Skåne, kan åkerböna och lupiner ge lika bra proteinskörd när dea odlas på sina mest passande jordar.

Hanterbart ogräs

När det gäller ogräsproblem tycker Magnus Bengtsson att de är hanterbara.

– Lupinen är ganska enkel att hålla ren från ogräs för den tål ogräsharvningar fantastiskt bra. Naturligtvis försvinner det plantor i harvningen och därför jag vill ligga högt i utsädesmängd, runt 200 kilo per hektar.

Det gäller dock att välja rätt förfrukt för att inte ha ett högt ogrästryck, till exempel spannmål som konkurrerar bra. För att utnyttja kvävet som lupinen tar upp kan det vara lämpligt att ha spannmål efter lupin också.

Än så länge har man inte funnit några gemensamma växtföljdsproblem för lupin och ärter, men det rekommenderas ändå att de betraktas som en gröda i växtföljden.

– Vi har inte odlat lupin i så många år och i så stor utsträckning så risken är att vi kommer att hitta något, säger Per Modig.

Låga insatser

Magnus har som mål att inte odla lupin oftare än vart fjärde eller vart femte år. Eventuellt blir det en växtföljd med lupin vart åttonde år och konservärter en gång emellan.

Vilken betalning bonden får för lupinen vill Gunnar Backman på Nordisk råvara inte avslöja.

– Vi utvärderar fortfarande om vi betalar rätt pris till odlarna. Men vi har som policy att odlaren ska ha bra ersättning och att vi inte prispressar hos våra odlare.

Magnus konstaterar att insatserna i odlingen är låga.

– Jag har ingen gödsling, så det är utsädet, sådden, en blindharvning och en harvning efter uppkomst. Jag tycker alla baljväxter slår spannmålen på fingrarna.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen