Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 9 november 2017

Thomas Lundgren: ”Arla bästa alternativet långsiktigt”

Nya konsumtionsvanor och behov av kapital fick Gefleortens mejeri att kasta in handduken. Nu går man samman med Arla som tar ett fast grepp om den svenska mjölkmarknaden.

– Det fanns andra alternativ, men Arla känns långsiktigt stabilt, säger Thomas Lundgren, Gefleortens ordförande.

Med Gefleortens mejeri och dess knappt 70 medlemmar fogar Arla ännu en bit till det nordeuropeiska pussel man försöker lägga. Men till skillnad mot när Milko försvann in i Arla år 2011 är Gefleortens en liten pusselbit.

FOTO: Ann Lindén

Betydande spelare

Milko var trots allt en betydande spelare på den svenska mjölkmarknaden med över 10 procent av invägningen och en hemmamarknad över ett område större än Danmark. Gefleortens står för bara en procent av den svenska mjölken och har verkat på en lokal marknad.

Konkurrensverket konstaterar att ”Gefleortens konkurrenstryck är begränsat”. Man slår även fast att på egna ben kan Gefleortens inte upprätthålla ens dagens svaga konkurrenskraft. En viktig orsak är att mejeriföreningen, som Konkurrensverket skriver, ”tappat försäljning och lönsamhet” och behöver nytt friskt kapital för att kunna investera.

”Hängde inte med i marknadsutvecklingen”

Samma analys gjorde Gefleortens styrelse förra hösten. I februari i år gick man därför ut och sökte en partner.

Bakom problemen ligger ökad betydelse av handelns egna märkesvaror (EMV), nya konsumentbeteenden och en ständigt hårdare konkurrens.

– Som vi såg det hängde vi inte med i marknadsutvecklingen. Konsumenterna väljer nya produkter – specialprodukter, laktosfritt, proteindrycker och annat. Vår styrka är vanliga färskprodukter som tappar försäljning och ett litet företag klarar inte de investeringar som krävs, säger Thomas Lundgren, Gefleortens ordförande – en roll han haft hela 2000-talet.

På frågan hur han ser på den situation som blivit svarar han:

– Tittar man tillbaka kan man förstås fundera på om man skulle ha gjort annorlunda. Men stora investeringar hade kostat bönderna pengar och då tror jag ändå att vi gjort det rätta. Om vi hade investerat stort kanske vi klarat något år till som självständigt företag men betalat sämre för mjölken.

Fakta: 2000-talets fusioner

Små gårdsmejerier dyker upp här och var. Men flera stora har försvunnit under 2000-talet. 2000: Svenska Arla går samman med danska MD Foods. Samtidigt går norrländska NNP och Milko ihop under namnet Milko.

2011: Milko är nära konkurs och fusionerar med Arla.

2012: Skånemejerier säljs till franska Groupe Lactalis.

2017: Gefleortens mejeri, bildad 1933, går in i Arla.

Litenheten ett problem

Även utvecklingen av EMV har påverkat ekonomin. Gefleortens hade flera viktiga EMV-kontrakt, men fick svårare att konkurrera de senaste åren.

– Vi tappade ett kontrakt med Ica till Skånemejerier och för oss var det en stor sak. För Ica var det, som jag förstår det, ett strategiskt beslut, man ville ha en större leverantör.

Litenheten blev till ett problem för Gefleortens mejeri och styrelsen gjorde alltså samma analys som Konkurrensverket, att konkurrensförmågan knappast skulle bli starkare.

– Efter att Milko kollapsade förstod vi också att vi måste agera i tid och inte bara köra på.

Att Arla skulle bli Gefleortens partner var inte självklart, säger Thomas Lundgren.

LÄS MER: Konkurrensverket granskar Arlas förvärv

Och en del medlemmar har inte varit nöjda med beslutet att gå samman med Arla. Sedan början av året har Gefleortens mejeri förlorat mer än var tredje liter mjölk sedan en grupp Dalabönder lämnat föreningen och gått över till Grådö, ägt av Falköpings mejeri.

– Det fanns många alternativ till Arla, men den processen kan jag inte kommentera. I slutändan var det ändå Arla vi kände var det långsiktigt bästa, kortsiktigt fanns det andra alternativ.

Sneglat genom åren

Nu blir det alltså äktenskap med samma partner som man var förlovad med för 25 år sedan. År 1990 gick Gefleortens och Arla ihop. Den gången sade dock Konkurrensverkets föregångare, Näringsfrihetsombudsmannen, stopp och skiljde dem åt till årsskiftet 1992.

Gefleortens gjorde en nystart men, sedan dess har Arla sneglat mer än en gång på sin gamla käresta. Och den första december blir de två ett för andra gången. Varumärket Gefleortens ska ändå finnas kvar medan Bollnäsfilen sålts till Kavli.

– Jag tror att Arla kommer ta väl hand om Gefleortens varumärke, men det är en fråga jag inte har makt över, konstaterar Thomas Lundgren.

Stora kunder föredrar stora leverantörer

För mjölkbönderna i Dalarna, Uppland och Gävleborg försvinner nu ett alternativ till Arla. Och det blir mer tydligt att svenska mjölkbönder sällan har mer än en köpare av sin mjölk. Jämfört med Arlas andra stora medlemsländer, Danmark, Tyskland och Storbritannien är det en viktig skillnad.

I framför allt Tyskland och Storbritannien har mjölkbönderna nästan alltid flera mejerier att välja bland. Till stor del hänger det samman med geografin: Det är tätt mellan människor, mjölkgårdar och mejerier i Danmark, Tyskland och Storbritannien. Sverige är glest och det är långa transporter från gårdar till mejeri och från mejerier till butiker – något som även påverkar mejeristrukturen.

Även koncentrationen av handeln till tre, fyra kedjor där Ica har mer än halva marknaden påverkar. Stora kunder gillar ofta stora leverantörer.

LÄS MER: Klart att mejeriföreningarna går samman

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen