Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 30 oktober 2018

Vägen till bättre lönsamhet för grisuppfödare

30 smågrisar per årssugga för 550 kronor styck. Det är fullt möjligt har man kommit fram till i "30 för 550", en del i Handlingsplan gris. Expertgrupperna som genomfört arbetet har presenterat sina resultat och de viktigaste managementrutinerna för att nå målet.

Avel och rekrytering

I arbetet med att gå från bra till bäst har experter på avel och rekrytering undersökt vilka djur som selekteras, rekryteringsprocent, utslagsorsak, tillväxt hos rekryteringsdjur, utfodring under uppfödningen, vikt, späck och ålder vid betäckning.

De har också hämtat inspiration från Finland där man bara tre år efter introduktionen av djurunderlaget TN70 nådde 30,1 producerade smågrisar per sugga.

Men allt handlar inte om genetik, det gäller också att selektera och välja rätt mödrar, menar djurhälsoveterinär Benedicta Molander.

– Ju fler som föds desto mer rutiner måste man ha för att hantera det. I Finland talar de mycket om data. Slakteriet ger bonus för inskickad data, inköp av gyltor med den här genetiken och användning av rätt faderras, säger hon.

Flera lärdomar från arbetet återknyter till utfodring och förmågan att hålla djuren i rätt hull samt att betäcka när förutsättningarna är rätt. På testgårdar i Sverige genomförde expertgruppen kalibreringar av tillväxt med hjälp av vägning, såg till att foderblandare och foder var det rätta och anpassade fodersammansättningen till stallsystem.

– Vägningarna blev en aha-upplevelse både för oss och de på gården. Man såg tydligt åt vilket håll det barkade så det är viktigt att göra före och efter olika förändringar, säger Benedicta Molander.

TIPS: Gener och vikt

Registrera utslagningsorsak systematiskt. Det är en underskattad mätpunkt som kan användas för uppföljning.

Vägningen är den viktigaste hållhaken för att ha koll. Använd referensboxar, gyltor är inte slaktsvin.

Har du egen rekrytering? Sortera efter dominerande ras.

Ställ in rätt tillväxthastighet – inte för långsamt i början och inte för snabbt på slutet. Finlira så att djuren är välutvecklade, har bra hull men också kan röra sig.

Späckmått skiljer mellan raser och har stor inverkan på löpen.

Ekonomi

Att ha tydliga mål och uppsikt över marknaden är viktiga grundpelare för att lyckas med ett lönsamt grisföretagande.

Det menar Ingvar Eriksson, produktionsrådgivare och en av expertmedlemmarna i projektet.

– Det finns fler vägar än en att gå för att få ett framgångsrikt företag. Men det måste finnas ett mål och en plan för att nå dit. Allt börjar och slutar med ekonomi i företaget, säger han och tillägger:

– Och det är väldigt bra att veta vad som pågår runt om i världen. Kunskap är makt – med den vet man hur man ska förhålla sig till olika skeenden och det kan påverka vilken väg man väljer att gå med sitt företag.

En förutsättning för att få överklick av produktionskostnaden per smågris krävs noggrann ekonomistyrning med tydlig uppdelning mellan företagets olika produktionsgrenar. Enligt Ingvar Eriksson var det också en av de större utmaningarna under arbetet med ”30 för 550”.

 Föreläsningen "30 för 550" lockade många åhörare.
Föreläsningen "30 för 550" lockade många åhörare. FOTO: Maria Törner

Ekonomigruppen framhåller också potentialen i att – som i Spanien – räkna på kostnad per integrerad gris samt vikten av att tydligt punkta upp företagets styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Som exempel nämnde Ingvar Eriksson det låga ränteläget, högt avräkningspris och exportsatsningar som möjligheter och sjukdomar och utvecklingen mot en tuffare miljölagstiftning som hot.

TIPS: 3 råd för en fungerande ekonomi

1. Gör en SWOT-analys.

2. Arbeta med uppföljning av både produktion och ekonomi – och gör det inte för komplicerat.

Våga jämföra dig med andra. Ensam är inte stark så utnyttja ditt närverk.

3. Sätt upp en strategi för personal, nyckelroller i företaget och teamet.

Fertilitet

När det kommer till fertilitet så är det vissa områden som bara måste fungera. Det menar grishälsoveterinär Johanna Fjelkner, en av experterna som arbetat med fruktsamhetförbättringar.

Hon har bland annat tittat på rutiner och genomförande av brunstkontroller, hygien kring semineringar och galtanvändning, gruppering, ljusprogram, omlöpskontroll och dräktighetstest.

Det kan finnas många orsaker bakom låg fruktsamhet, bland annat hög dödlighet eller utslagning av suggor som kan ge låg dräktighetsprocent. Stress under seminering, stress efter seminering, felaktig semin-hantering, svamptoxiner och sjukdomar kan också påverka fertiliteten.

Några av experternas tips är att sortera efter hull och ålder samt att jobba med uppmärkning. Skicka med djuren ett tydligt meddelande när de kommer ut i betäckningsavdelningen, exempelvis långsittande färg. Håll galten avskilt och låt honom ge en ”wow-effekt” vid sin entré till suggorna. Ha rätt mängd foder och vatten och använd flushing. För den som har problem med tomma suggor som hittas sent är också ett råd att införa fler dräktighetstest.

– Vi har också sett att det finns suggor som semineras trots att de inte är i full brunst. Därför tycker jag att man ska göra som i Holland och poängsätta brunststyrkan. Min uppfattning är att det är eldprovet som vi glömmer. Det handlar inte om att våga seminera, det handlar om att våga låta bli, säger Johanna Fjelkner.

TIPS: Så får du bättre fruktsamhet

1. Använd analyser till att precisera problem.

2. Kontrollera semin-hanteringen.

3. Kontrollera galtens resultat.

4. Säkra ståbrunsten.

5. Poängsätt brunsten.

6. Märk upp ammor och delavvanda suggor

7. Förändra en sak i taget och utvärdera resultatet.

Smågrisöverlevnad

Från distriktsveterinär Jörgen Lindahl som djupdykt i smågrisöverlevnad var budskapet att små avvikelser kan ha stor betydelse för produktionsresultatet.

Efter att ha tittat på stallmiljö, samlat data om suggor, antal dödfödda, undersökt verklig dödsorsak hos smågrisar genom dissektioner och förkovrat sig internationellt är slutsatsen att det går att få ner smågrisdödligheten.

Ett fynd var att de grisar som dött ofta gjort så av annan anledning än vad producenten själv trott. Exempelvis hade många smågrisar som registrerats som dödfödda i själva verket dött efter födseln.

Jörgen Lindahls fem främsta råd för att öka smågrisöverlevnaden är: ha tak i smågrishörnan, använd skiftesdigivning, säkra vattenförsörjningen, sluta använda oxytocin rutinmässigt och flytta inte grisar efter kullutjämning.

Av dessa är det förändringen med tak över smågrishörnan som Jörgen Lindahl tror blir svårast att få in hos landets grisproducenter.

– Det är ett ganska svenskt fenomen att inte vilja ha tak över smågrishörnan. Bortsett från traditioner så finns det egentligen ingen bra anledning till varför man inte ska ha det. Utan tak blir det ingen bra miljö, säger han.

TIPS: 5 råd för bättre överlevnad

1. Ha tak i smågrishörnan.

2. Använd skiftesdigivning.

3. Säkra vattenförsörjningen.

4. Sluta med rutinanvändning av oxytocin.

5. Flytta inte grisar efter kullutjämning.

Tillväxtgrisar

När det gäller tillväxtgrisar har expertgruppen kommit till slutsatsen att den största förbättringspotentialen ligger i redan kända men delvis bortglömda lösningar.

De menar att den som kan bocka av de viktigaste arbetsrutinerna i sin tillväxtavdelning troligen också lyckas bra med sina grisar.

Det handlar om att boxar och tråg ska vara rena och torra, att vattenledning och rör till nipplar är urspolade och har ett bra vattenflöde samt att alla grisar når upp till nippeln. Stalltemperaturen måste vara anpassad efter grisarnas vikt och foderintag. Avvänjningen bör ske kullvis och då bör det finnas vatten i tråget och samma mat som i BB. Alla bör få plats vid tråget.

Efter avvänjningen ska foderbyte ske vid rätt ålder och kurvan vara lagom brant. Justeringarna bör ske dagligen och av samma person. Det måste också finnas möjlighet att sortera ut eftersatta grisar senare i tillväxtperioden och ventilationen måste fungera optimalt.

TIPS: Foder och miljö

– För att lyckas krävs strikta rutiner som alltid följs.

– Utvärdera resultat och insatta åtgärder regelbundet för att hela tiden bli bättre.

– Ett annat sätt att se på utfodring av växande grisar från digivande till slaktfärdig är rätt foder vid varje ”fas”.

– Vaccination mot avvänjningsdiarré kan vara till hjälp även i svenska besättningar, men övriga rutiner måste också vara på plats!

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen